Vackert väder

Det har varit bråda tider i skogen. Det är så fint skogsväder att det bara kan bli sämre. Kallt och ingen snö. Till och med Tallmosan har frusit (om man kört spår).

Men väderprognosen den senaste veckan har varit helt felaktig. Jag använder vanligen yr.no och proignosen har konstant varit 5-7 grader för varm i jämförelse med verkligheten. Så nu googlade jag litet och hittade vackertvader.se som visar tre prognoser bredvid varandra: Norge (yr.no), Sverige (smhi.se) och Finland (fmi.fi). Skillnaderna i prognos är oväntat stora! Man kan se vad prognoserna tycker att vädret skall vara och vad det är i verkligheten (vid riksväg 6 i Lappträsk).

Just nu påstår norrmännen att det skall vara -12 grader, svenskarna -8 och finländarna hela -16 grader. Svenskarna vinner för det är -9,4 grader vid riksväg 6 och -8,2 här hos oss. Det är förvånansvärt att finländska metereologen tror det skall var -16 grader … De har inte riktigt koll på vädret i sitt eget land.

Vackertvader.se visar dessutom en väderkamera som tydligen är monterad i en stolpe vid vägövergången till kyrkobyn och riktad mot flera håll (Trafikverket). Man kan se en mängd andra kameror och kartor och väderuppgifter också samt vädret på samma plats för ett år sedan.

Jag satte in vädret i menyn till höger – hoppas den fungerar. Man kan klicka på väderrutan så kommer man till vackertvader.se och kan se på mera väderuppgifter.

Dagens ord: ti bygg

Då vi nu samlar på byggord så kan det vara bra att titta på just ordet ti bygg. Det verkar inte så ovanligt men det är faktiskt ett urgammalt ord som bara finns i nordgermanska språk. Språkforskarna tror att det möjligen kommer från ett urnordiskt *biggwijan som blivit ”byggva” och senare ”byggja”. Det gammalsvenska ”byggia” har senare blivit ”bygga” men vi lämnar ju bort ändelsen -a så vi talar om ti bygg. Urgamla ord behöver inte nödvändigtvis vara så avvikande från modernt språk.

Dagens ord: Ti råjv

Ett ord som inte får glömmas bort är

ti råjv

Betydelsen är att prata riktigt mycket smörja.

Tu råjvar !  (du pratar bara smörja)

Varifrån ordet kommer vet jag inte. Finskans ”roivata” betyder ”kasta” som inte riktigt passar men norskan har ordet ”radda”  som betyder  ”prata mycket, jamsa, skryta”. Eller ”rolva” (rolfa) som används i vissa lokala norska dialekter i samma betydelse. En tredje variant i norska dialekter är ”rodda” (låta munnen löpa, skvallra).

Så undrar man om det hör ihop med finlandssvenskans fina ord rådd

 

Strömavbrott

Det var litet avbrott i datanätet på grund av att strömmen krånglade och reservelen inte var i skick i huvudcentralen på gamla folkskolan. Men nu är en ny UPS (reservelektricitet med acku) installerad i huvudcentralen och nätet borde fungera också vid (kortare) strömavbrott. Men man måste förstås ha egen reserv hemma också för att kunna använda nätet. En bärbar dator har inbyggd acku men det behövs också ström för mediakonvertern och routern. Dessa drar ganska litet ström så om man kopplar dem till en UPS (eller direkt till en bilacku ifall de skall ha 12V) så borde de fungera ganska länge.

Dagens ord: Sporar

Tåm täär bråttfelingana tjöör åmkring me mopeed å sporar opa veein.

(De där busarna kör omkring med moped och lagar spår på vägen). Då man sporar (med o) så lagar man spår med avsikt.

Han spora opa backan så att gruuse stritta.

(Han körde på gårdsplanen så gruset yrde) Spora betyder också rent allmänt att slira och sladda. Finns inte i dialektordböcker så det kan mycket väl vara en lokal uppfinning.

Dagens ord: Döun

Tjennär du te döun jäär inn ?

Ordet döun kommer troligen från urnordiskans ”daunn”. I Jysk ordbog ser man att ordet ”dön” används i jylländsk dialekt för att ange (dålig) lukt eller stank. Det lär också finnas i en del gammalsvenska dialekter men vanligt är det inte mera – utom i Hindersby.

För övrigt är det mycket vanligt att vår diftong -öu- motsvaras av urnordiskans -au-. Samma diftong har i modern svenska ofta blivit långt ö. Till exempel rauk-röuk-rök.

Dagens ord: Ti vii ein spiik

Det tycks vara ett obekant ord i modern svenska men här används det flitigt och finns med i Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket på Projekt Runeberg:
”VIA I, v. a nåda. nita, kröka (spetsen af en
spik, sedan han blifvit inslagen). ”Via spiken”.
F1. (Nl). Väiä (ipf. väidä, p. p. väien), id. G.
Jfr. vika 1.

VIA 2, f. en sådan krökning på en spik.
Fl. (Nl.).”

Tydligen kommer det från ”vika” och används bara i Nyland.