Kategori: Hindersby-Bäckby

Hindersby-Bäckby historiska sällskap träffas

Det finns ju inget sådant sällskap utan det är bara ett nytt namn på våra träffar där vi diskuterar byarnas gamla historia. Det är en fortsättning på Grev-cirkeln men utan MI så vi behöver ett nytt namn.

Nu börjar våren komma. Det är fortfarande bråttom att köra ut stockar i vinterns fina skogsväder med litet snö och goda vintervägar men det blir allt varmare och snart går det inte mera att köra tunga lass. Lilla salen på gamla folkskolan är nymålad och färdig (förutom endel småsaker). Så vi tänkte börja

måndagen den 20 mars 2017 kl. 19:00 på gamla folkskolan

Tanken är att gå igenom vår egen historia från urminnes tider fram till ungefär 1960 och samla ihop material. Riksarkivet digitaliserar gamla dokument och sätter ut dem på nätet så det finns nytt material. Vi tänkte börja med Gustav Vasas jordaböcker från början på 1500-talet.

Det finns också en hel del om vikingafärder i österled där en huvudrutt gick längs Finska vikens norra kust. Rutten gick via Pellinge till Aldeigjuborg (Staraja Ladoga) som är uppbyggt redan 753. Dendrokronologisk undersökning där man ser på stockarnas årsringar ger nämligen mycket exakt tidsbestämning.

När våra förfäder började bruka jorden i byarna vet ingen även om det finns en hel del teorier – men de är bara spekulationer som kan vara riktiga men också felaktiga. En spekulation är att den första bebyggaren var ”vikingens broder” som inte var så intresserad av att fara till Miklagård (Konstantinopel) för att skaffa sej guld och ära utan heller stannade hemma för att bruka jorden och sköta boskapen. En fredlig hemmakatt alltså.

Skrivna källor är det dåligt om men våra byar finns med i Generalregistret över bosättningen i Finland som Jalmari Finne började samla ihop i början på 1900-talet. Där finns uppgifter från Gustav Vasas jordaböcker men också annat material. Eftersom det är skattelängder så är det bara de som betalade skatt som finns med.

Också nyare material är intressant. Vi försöker samla in fotografier från Mykelvatne som ju dagens ungdomar inte har sett – då en stor del av byn var som en insjö varje vår och ibland på sommaren.

Vi får diskutera exakt vad vi tar upp och när vi träffas så kom med på måndagen den 20 mars eller ta kontakt med styrelsen. Träffarna är förstås helt gratis och det finns kaffe.

 

Mykelvatn

Yngre hindersbyggar vet inte hur det såg ut på våren (och ibland på sommaren) då ån flödade över och täckte stora delar av åkrarna med vatten. Efter årensningen i början på 90-talet har det inte varit likadana översvämningar – på äkta hindersbyspråk mykelvatn. Mykel- kommer förstås från samma ord som ”mycket”.

Förra sommaren fick vi en plansch med bilder från mykelvatne av Bertel Mickos som var med och organiserade årensningen. Då satte jag in en bild av planschen men bilderna var ganska otydliga på den. Nu har jag skannat in dem och här kommer de. Först en bild av en höåker år 1952.

Vanligen kom mykelvatne i slutet på april då snön smälte och isarna gick på ån – och ofta tornade upp sej mot åbron. Ibland sprängde de isblocken vid bron för att vattnet skulle komma fram. På bilden ovan hade det regnat hårt mitt i sommaren och därför finns det höösneisår i mykelvatne.

Bilden ovan är från Mosan år 1968. Där var så gott som varenda åker täckt av vatten eftersom Mosan är så platt.

 

I juli 1979 var det också mykelvatn mitt i sommaren. Här kör Silfvastas Kalle på vägen vid Petjärmosan och i bakgrunden syns Rööledun och Husbergs. Men ofta var det så mycket vatten att åkrarna inte syntes alls vid Petjärmosan. Då visste man var vägen gick enbart genom att köra mitt emellan taggtrådarna på bägge sidor om vägen. På bilden finns de inte mera för vi sålde kossorna 1975 men före det var de till stor hjälp i mykelvatne.

Vid Nyströms vägskäl hade Backmans Tage en båt den 9.8 1987 – uppe på åkern. Det var inte så ovanligt att man måste åka båt i det värsta mykelvatne. Bil gick inte för tändningen slutade fungera om den blev våt och många lämnade bilen på Lokaalsbackan därifrån man kunde köra vidare och så fick man ta sej dit med häst, traktor, cykel eller båt.

På bilden ovan står Tage i sitt potatisland samma dag. I bakgrunden vår Rööledun till vänster och Kalles ledu till höger. Det var hårda bud för potatisodlandet för det kunde komma mykelvatn när som helst efter det att de dikat ut skogarna och vattnet kom snabbt ut på åkrarna medan ån inte drog undan.

Tage i mitten på juni 1981 i sockerbetslandet. Nedan Kalles sockerbetsland 1986 men litet senare på sommaren.

Bilderna är ganska blekta eftersom de suttit fast vid planschen men jag lägger ännu in en bild från Baggtjärre år 1985. Det syns inte så bra men allt är bara vatten.

Och så var det året 1962 då man inte ens kom med traktor ned till byn. Det minns jag bra för min mamma fyllde 50 år och ingen av gästerna kunde komma fram den 14 september.

Det gick ännu an med säden om mykelvatne kom litet senare på sommaren men potatisen klarade inte av vattnet utan började ruttna så det var bråttom att rädda vad man rädda kunde ur vattnet.

Så här såg det ut då Vestergårds Edit tog upp potatis i september 1962.

Samma åker, samma dag. Det var tungt att röra sej i den klibbiga lervällingen och alltid följde inte stöveln med då man steg framåt …

Det var hårda bud med mykelvatne även om vi som barn hade roligt i ”parken” där vi byggde flottar. Vi fick hållas så länge vi var innanför granhäcken. Vattnet kom ända upp till husknuten och källaren under huset måste tömmas. Men det gick an ända tills det första skogsdikandet förde med sej att vattnet kom alldeles för snabbt ut ur skogen. Då det var mykelvatn mest bara i april så var det inte så farligt men sedan blev det översvämning genast då det kommit 30 mm regn.

I slutet på 80-talet blev det omöjligt. Bara våren 1988 svämmade ån över fem gånger. Till sist fick vi igång årensningsprojektet.

De här bilderna är inte av så bra kvalitet men jag vet att det finns en hel del fina mykelvatnbilder och jag skannar gärna in dem och sätter på nätet.

 

 

 

 

 

Lokaaln i eftermiddagssolen

Ett foto av Lokaaln (Hemborg) då eftermiddagssolen sken rakt på den. Jag körde förbi på väg hem från gamla skolan då jag såg det fina ljuset. Så jag vände vid Smiddjån och körde tillbaka för att ta ett foto. Men bara på de minuterna så hann ljuset bli betydligt sämre. Inte illa men det var ännu mer fantastiskt då jag första gången körde förbi. Då var inte lamporna tända än.

Arbetsamt att fira

Jag vill hjärtligt tacka alla som gratulerat mej. Och alla som helt finkänsligt låtit bli att påminna mej om hur gammal jag blivit.

DSCN0988

Vi åkte till Medåker med brorsan (+ gummor) mitt i vårbrådskan. Sådden fick jag just och just avklarad i alla fall. Jag är inte mycket för att fira men kaffe med  princesstårta blev det i alla fall. Princesstårta har blivit tradition sedan vi firade den bättre hälftens 50-årsdag.

Därefter satte jag brorsan i arbete. Vi firade upp ett (litet) hus i en backe. Det fanns inte några andra hjälpmedel än jäärnstavur men det gick bra. Eftersom det skulle upp i stenbacken så gick det inte att rulla på plankor som jag gjorde då jag flytta det förra gången (då vi byggde bastun). Men först skulle det vändas.

DSCN0989

Hävstångsprincipen är nyttig då man skall vända ett hus och med lämpliga kuddår å bråt (hävstångsstöd) går det bra. Som Arkimedes sa ”Ge mig en fast punkt och jag skall rubba jorden”. Bara man har kårt bråt så orkar man med vad som helst. Det var nu inte Arkimedes som uppfann hävstången utan den hade nog använts i tusentals år före honom men han formulerade principen.

Och sedan var det bara att maka upp boden över diket och upp på stenarna i backen.

DSCN0992

Det behövdes en hel del stenar under ena ändan för att det skulle stå någorlunda rakt. Backen är ganska brant och hög. Men nu blir det fin utsikt då jag flyttar huusdörrn i gaveln och sätter in ett fönster i den. Och alla hindersbyggar vet ju vad huusi är. Utsikten består av äppelträden och åkern bakom dem som sluttar nedåt ända fram till bäcken.

Nu ser det betydligt bättre ut på backan då boden är mera undanskymd. Den skall ännu få rätt taklutning och rätt takmaterial (tegel) och väggarna skall få en sågad brädpanel så den passar ihop med de andra husen.

DSCN5754

Så jag är riktigt nöjd med firandet för vi fick en hel del gjort.

Då vi kom hem stod dikena och åkrarna fulla med vatten för det hade regnat 40 mm. På våra osnygga åkrar ser man ännu inte hur brodden klarat sej eftersom det står en massa halm här och där men på sina ställen ser den ganska bra ut. På leråkrarna är duntana (backarna) de bästa.

Det blev brådska med reparationer då vi kommit hem men nu har det ledigare efter det jag fått sprutan genom granskningen. Det blåser så eländigt att det inte går att spruta nu men det  skall väl lugna sej så småningom.

 

Hjärnveckan

Vi har just nu internationella hjärnveckan och med anledning av det så besökte Kvanthopp (Finlands svenska radio)  köldlaboratoriet vid Tekniska högskolan (kallas numera Aalto-universitetet) i Otnäs. Där arbetar hindersbyggen Mia Liljeström (f. Husberg) med hjärnforskning. Lyssna på Kvanthopp och Annika Hultén och Mia här:

http://arenan.yle.fi/1-3364109

 

Tjörktalln 1974

Den gamla Tjörktalln (kyrkotallen) där man samlades för att vandra till Pyttis kyrka finns inte mer. Stormar bröt först av ena grenen och sedan hela tallen. Den var gammal för det var före 1575 som man vandrade till Pyttis kyrka då Lappträsk socken ännu inte fanns utan byarna var en del av Pyttis socken (och i väster en del av Pernå).

Till all tur finns det ett fotografi från augusti 1974 (enligt stämpel bakom fotografiet) där Tjörktalln syns i hela sin prydnad. Den stod på Nissas Kirkusdjäärdån (kyrkohusgärdan) sydost om Hopenbackan. Fotografiet tillhör Beatrice Bergheim (Nissas Beatrice).

tjorktalln1974_vitbalans

 

 

Problem med namnserver

Nätet fungerar fint men Nebulas namnserver är litet besvärlig just nu. Försök med DNS=8.8.8.8 (Googles namnserver). Även om vi använder Nebulas länk så kan man använda vilken namnserver som helst. Men det lönar sej att byta tillbaka till Nebulas server (DNS=217.30.180.230) då den fås i skick för den är vanligen snabbare än andra eftersom den finns i samma nät.

Ett enkelt sätt att kolla ifall det är namnservern som krånglar är att pinga en IP-adress direkt – till exempel 8.8.8.8.  Man kan också försöka koppla upp sej till Google direkt med 83.145.196.174. Om det lyckas så är nätet i skick men namnservern krånglar. Vi har ingen egen namnserver så vi kan inte göra nånting åt saken.