I samband med diskussionen på Bondbloggen om att ta upp stenar så kom jag att tänka på ordet våråck som betyder vinsch eller vindspel. Det verkade inte vara ett fornnordiskt ord så jag tittade i min rysk-svenska ordbok och visst kommer det från ryskans BOPOT (uttalas våråt). Med litet missförstånd ifråga om sista bokstaven.
Och så börjar vårsäsongen 2013 …
Efter all panik att få ut virket ur skogen innan vägarna smält åkte vi på vårsemester till Sverige. Nåja, åtminstone bytte jag ut skogsarbetet mot grävarbete. Eller egentligen stenarbete. Där vi tänkte bygga vedlider fanns det nämligen mest stenar av olika storlek. Men vår svenska granne förstod inte alls vad ”vedlider” betydde men till sist gick det upp för honom att vi tänkte bygga en ”veeboo”. Nog är det svårt med babels förbistring ifråga om språken.
Och så gick det en massa tid åt att åka runt och samla in allting jag köpt till gamla folkskolan. Nu finns det en början till ett bibliotek i byggnadsvård (för det tackar vi Kulturfonden).
Dessa finns redan på gamla folkskolan och man kan be styrelsen om koden till nyckeln och sätta sej och läsa. Speciellt rekommenderar jag Gudmundssons Stora boken om byggnadsvård. Det är inte bara fråga om gamla hus – man kan med fördel använda de beprövade materialen och metoderna också i nya hus.
På Blocket.se råkade jag snava över sex klotlampor från Folkets hus i Ludvika (Hörks hage i Grängesberg). De är grymt stora och fina och skulle passa i slöjdsalen då den restaureras.
Det blev nästan ett helt billass. Här ser de ut som drakägg. En elmätare för rinken kom också med.
Nu är varmvattnet avstängt i gamla skolan och möjligen stänger vi värmepumparna till sommaren också. I maj ändras koden till nyckeln. Litet pyssel kan vi hinna med före vårsådden så kallt och regnigt som det ännu är.
Elkabelarbeten – risk för avbrott på nätet
Man har börjat koppla in de nya elkablarna och strömmen stängs av då och då. I princip borde vårt nät fungera på ackumulator men i går visade det sej att laddaren i en växel hade gått sönder så nätet stängdes då strömmen kopplades bort. Så det finns risk för avbrott också måndagen den 15 april 12-15 då Hopenbackan kopplas in. Vänta inte till sista stund med att sköta affärer över nätet.
Dagens ord: Pikutjitugär
Ett par ”Dagens ord” föll bort på grund av panik med maskiner och utkörande av virket innan vägarna smälter (det är nästan klart nu). Då man sitter i traktorn så hinner man i alla fall fundera på ett och annat eftersom lastandet börjar sitta i ryggmärgen. Och det ord som senast tvinnat i huvudet är
pikutjitugär
Det betyder ungefär ”snarstucken”, ”överdrivet känslig”.
Han e nu så fördärvadi pikutjitugär.
Va nu int så pikutjitugär !
Tjitugär betyder ju ”kittlig” och piku betyder ”litet” (”riktigt litet” heter pikuliiti). I modern svenska används ordet ”kitslig” för att beteckna ”känslig”, ”kinkig” och det är samma ord som ”kittlig”. Så pikutjitugär betyder direkt översatt ”känslig för litet”. Piku är samma ord som spanskans pico och italienskans piccolo och lär ursprungligen komma från keltiska språk.
Kalhygge (nästan)
Tanken var att vi skulle hugga ned urskogen bakom gamla folkskolan med gemensamma krafter på lördagen. Men så slog ”magafirrån” till och lastaren gick sönder igen. Så jag stod i verkstaden och skruvade sönder Zetorn. Sist och slutligen fick Göran göra allting ensam. Och det gjorde han med bravur. Inte ett spår av urskogen mera. Bara cembratallen och en björk bakom huset finns kvar.
Nu kan man se husets baksida ordentligt för första gången:
Rinken är inte precis den vackraste utsikten men jag tror att det inte tar lång tid innan den är bortgömd av en massa sly. Vi får fundera ut hur bakgården skall se ut med planteringar senare. Först finns där en hel del grundarbete med stenar och stubbar. Här finns en hel del jobb vid vårstädningstalkon …
Dagens ord: Flyxt
Te svart kattån e så flyxtågär. Bara såm man taar ypi dörrn så flyxtär hon til.
Ti flyxt betyder att bli skrämd, hoppa till. De verkar vara ett östnyländskt ord och är oklart varifrån det kommer.
Dagens ord: Pannstaandått
Kåm inn nu – kaffi ha posa å bliir pannstaandått.
Förr då man kokade kaffe så skulle det posa (koka upp – varvid skummet lätt kunde rinna över). Och kaffe skall drickas genast för annars blir det pannstaandått (står för länge i pannan).
Vad är byggnadsvård och vad inte ?
Snart börjar studierna i byggnadsvård (vi fick understöd från Kulturfonden !) och först måste man klargöra vad det egentligen är frågan om. Förstås finns det en hel del olika åsikter men enligt min personliga åsikt så är det varken fråga om museiverksamhet eller flummighet.
Huvudsaken är att vårda byggnader och att bygga nytt på ett förståndigt sätt. Vi har tyvärr fått se allt mer problem med byggkvaliteten som lett till att byggnaderna ruttnar och möglar på nolltid. Till och med byggindustrin erkänner att problemen med kvaliteten är betydande. Och ändå är byggandet oerhört dyrt.
Nyckel ordet är BEPRÖVAT. Vi bör använda beprövade material och beprövade metoder både då vi underhåller gamla byggnader och då vi bygger nytt. Det är enligt min mening byggnadsvård. Som en reaktion mot de stora problemen med kvaliteten har det speciellt i Sverige uppstått en riktig folkrörelse kring byggnadsvård. Då man tyvärr inte kan lita ett smack på industrins material så har man börjat tillverka nygamla material enligt beprövade metoder. Och bara dessa kan man lita på.
Färger är ett typiskt exempel. Rent personligen råkade jag ut för eländet då vi målade om huset. Tidigare hade vi använt gamla Teho som var en bra linoljefärg. Men skurkarna i Dickursby hade ersatt linoljan med plastolja utan att ändra på produktens namn. Resultaten var att eländet efter ett par år började flagna. Då vi skulle måla om med äkta linoljefärg så satt en del av skräpet fast som berg fastän den flagnade bredvid. Det var ett sjujäkla arbete. Och jag köper aldrig någonsin mer färg från Dickursby av ren hämndlystnad. Även om de går tillbaka till den gamla färgen.
Det är bara ett exempel. Så gott som alla nya material är lika dåliga även om de prånglas ut med löften om evig hållbarhet. Vid en undersökning av ”linoljefärger” konstaterades att nästan alla hade ”förstärkt” den genom att blanda i plastoljor. Så nu köper jag enbart färg från Gysinge byggnadsvårdscentrum och liknande pålitliga leverantörer. De är inte heller dyrare.
Men visst finns det en sorts ”byggnadsvårdare” av den flummiga typen som samlar på gammal skräp enligt principen ”Oh, vad det är underbart” och använder gamla saker på fel sätt på fel ställe. Som vanligt har smarta affärsmän märkt att här kan man tjäna pengar på folks okunnighet och säljer skräp dyrt åt dem.
Så det behövs kunskap och det skall vi försöka plocka fram i vår studiegrupp kring temat. Vi börjar preliminärt den 13 april (närmare information senare) och då får intresserade gärna komma med och påverka programmet. Tanken är att hålla paus under vårsådden och tröskandet på hösten.
Nu är inget ännu fastslaget men man kunde tänka sej att behandla bland annat följande saker:
– tak
– väggar och isolering
– eldstäder och värme
– fönster och dörrar
– färger utomhus och inomhus
– material inomhus och utomhus
– grundens funktion (hindra fukt och mögel)
Det är ett brett område så allting hinner vi inte med. Tack vare Kulturfondens stöd kan vi nu ställa upp ett litet bibliotek kring byggnadsvård som placeras i gamla folkskolan och där kan var och en själv studera det som intresserar närmare.
Vi har kanske möjlighet och inbjuda en del utomstående föreläsare också men det är ännu inte klart. Avsikten är i alla fall att inte syssla med teori utan se på saken rent praktiskt. Vi har gamla folkskolan som ett utmärkt exempel på beprövade material och metoder. Den är byggd 1899 och i skick som ny. Stockarna är klingande hårda.
Hus som byggdes före 60-talet är i allmänhet välbyggda och blir sällan mögelhus – utom då man ”förbättrar” dem och tätar med plast så de ruttnar inom ett par år. Eller tilläggsisolerar så mögel börjar sprida sej. I senaste numret av Byggnadskultur (Svenska byggnadsvårdsföreningens tidskrift) behandlades problemet med tilläggsisolering och mögel.
En tumregel är att använda material och metoder som är minst 50-60 år gamla. Då har man redan hunnit lära sej nånting om dem. Men vi skall inte heller underskatta användningen av moderna material och metoder – de ger oss värdefull kunskap om hur man inte skall bygga.
Dagens ord: Blankå å brää
För en gammal byggare är det rena hädelsen att kalla
eitt brää
för ”planka”. Skillnaden mellan
ein blankå
och eitt brää går ungefär vid 30 mm tjocklek.
Eitt tuums brää e 25 millimeetär ein å ein halv tuum e ein tånnär blankå. Femm kvart tuums blankå e 32 millimeetär men ein å ein åttndeils tuum e noo eitt brää (28 millimeetär).
Ein vaanli blankå e tvåå tuum (femm centimeetär).
Foton från det senaste året
Nu finns en mängd nya (gamla) foton från 2011 och 2012 i galleriet. Gå till Sidor i menyn till höger och klicka på pilen till Gamal skoolan bilder. Sedan kan man välja mellan ett dussin olika händelser under året. Bilderna är inte urvalda utan insatta enligt principen: Alltihop.