Gamla skolans gåvobrev i kommunstyrelsen

Den 19 september kommer gåvobrevet att behandlas på kommunstyrelsens möte. Förslaget är att kommunen betalar för el, värme, vatten och annat underhåll ännu den här vintern eftersom de gett Vako lov att hålla kurser där. Men äganderätten skulle övergå på föreningen genast  – detta för att vi skall kunna anhålla om pengar från Hembygdsförbundet som kräver äganderättsbevis. Och ansökan måste in före slutet på september.

I förslaget vill givaren också att föreningen diskuterar kurserna med Vako (och andra) och det passar ju utmärkt. Möjligen kan vi själva ordna vissa kurser i MI:s regi på gamla skolan. Fönsterrenovering och kakelugnsmurande har varit på förslag.

Nu gäller det att göra klart förslaget till nytt och billigare värmesystem – möjligen luftvärmepump som kombineras med elbatterier för de kallaste perioderna. Dessutom borde vatten och el skötas om och kabel till den nya fibernätsväxeln installeras. På längre sikt kommer frågan upp om försiktig  renovering av utrymmena.

Så det är fullt med jobb redan innan vi får kommunstyrelsens beslut. Oberoende av det kan också vägen till rinken ordnas och lönnen fällas. Den har redan dragit ned en takränna, skrapar på plåttaket och lutar hotfullt över elkablarna.

Så fort tröskandet börjar vara förbi så gäller det att ta itu med dessa saker.

 

Ändringar i fibernätet

Under hösten kommer det att bli ändringar i fibernätet som kan påverka funktionen. En del växlar skall flyttas och andra byggas ut eftersom det inte mera finns lediga portar för nya anslutningar. Också själva grundstrukturen kommer att ändras och en ny reservförbindelse till masten i Hindersby (Nykulla) byggas. Och så kommer troligen Liljenet att kopplas ihop till samma Internetförbindelse. Ju fler som delar på samma förbindelse desto billigare per anslutning.

VÄNTA INTE TILL SISTA STUND MED BETALNINGAR OCH ANNAT VIKTIGT.

De flesta ändringarna kan genomföras utan större avbrott men tyvärr kan det alltid hända nånting då man börjar röra om i systemet. Om en växel flyttas så blir det nog avbrott men då försöker jag meddela om avbrottet i förväg. Vi försökte få in allas epostadresser men det var bara en som meddelade sin adress så jag kan inte skicka epost om avbrotten. Titta på våra nätsidor:
http://optodata.net

http://lappnet.hindersby.net

http://192.168.100.7/stuvu    (fungerar bara inom vårt nät)

Uppgraderingen till Gigabit på linjen till Kouvola lyckades men nu skall linjerna mellan växlarna också uppgraderas till Gigabit och då kan det bli korta avbrott (hoppeligen bara några sekunder). Sedan är det möjligt att köra med Gigabit inom vårt nät men en Gigabits  anslutning till Internet är ännu för dyr. Priserna går ned hela tiden och så småningom skall det väl bli möjligt.

Vi har åter fått rapport om ett ”botnet” inom vårt nät och jag har spärrat den port som användes men det är viktigt att hitta infekterade maskiner. Om problemen blir för stora så stängs hela vårt nät av annars ! Använd router för att göra det svårare att infektera maskinen !

Trafiken har ökat men ligger ännu ordentligt under 100 Mbit/s. Märk väl att det är en helt annan sak att den tekniska hastigheten är 100 Mbit/s. Trafiken mäts som ett medeltal och varierar väldigt mycket. Det dagliga medeltalet har varit ca. 12 Mbit/s men topparna är kring 48 Mbit/s. Mest trafik är det på kvällarna medan nätterna varit mycket lugna.

 

Öppna dörrar på mejeriet den 11.9 kl.15-17

Monica från mejeriet ringde nyss och meddelade att de tänkte ha öppna dörrar för byborna att komma och titta på hur mejeriet ser ut nu

söndagen den 11 september klockan 15-17

Det kanske bjuds på kaffe också. Jag har varit där och tjuvtittat litet då jag installerat fiberanslutningen och det är riktigt fint i den gamla mejerisalen så kom och se !

Nisse

Mykelvatn

Bland de fotografier som vi fick låna av Åke och Christine Grandell hittade jag ett som visar mykelvatne (översvämning) på våren – troligen på 30-talet. Stugan i mitten är Tallbergs. Nån är på väg hem från mejeriet med kannorna i mykelvatutjärrån (översvämningskärra) som har stora hjul och flaket högt uppe.

Klicka på bilden för att göra den större.

Observera bevakningstornet i bakgrunden.

Massor av gamla traktorer

Man blir förvånad över hur många gamla traktorer det faktiskt finns i byn. Och i kördugligt skick. Fornminnesföreningens temadag drog hela Lekstrand fullt med traktorer och andra gamla maskiner på lördagen men man kan se dem ännu på

söndagen den 7 augusti kl. 10-13

Hälften av traktorerna (men den längst till höger hör nog till fel tidsepok).

En av de mest populära var en Steyr (till höger) från 1951 – också kallad Grodan av lättförståeliga skäl. Till vänster en MF65 från 1960 som är i dagligt bruk ännu – enda reparationen har varit byte av kopplingsskiva.

En bild av Grodan från sidan.

Men finast av alla är ändå gamla Grålle – den lilla Massey-Ferguson som på 50-talet revolutionerade traktorbyggandet och som ännu är i fullt bruk överallt. Här som bensindriven men bakom en nyare dieselversion – MF35X. Den lilla röda traktorn längst bort är lilla Valmeten som kallades Taggtrådsspännaren eftersom den var så svag att den inte dög till mycket annat.

Men det fanns också andra redskap. Här en skrinda som användes att köra hö på vintern.

Allmänningen uppröjd

Talkofolket gjorde ett gott arbete med att röja bort gräs, buskar och sly på allmänningen runt gamla skolan.  Nu ser det riktigt hyfsat ut – fast det ännu finns en hel del att göra.

Arbete pågår. Och slutresultatet blev fint:

Christer flisade slyet så det blev vi av med snabbt och effektivt. En riktigt lyckad dag inte minst tack vare Ingas saft, kaffe och bullar.

Nu är nästa problem att få omkull den stora lönnen utan att den drar med sej kablarna.

 

Grandells Åke och Christine på besök

I dag hade vi besök av två som bott i gamla skolan ända fram till byggandet av nya år 1952. Åke och Christine var 14 och 12 år gamla då de flyttade så de minns bra hurudan gamla skolan var.

Så nu vet vi att det fanns en källarlucka i köket, att nuvarande duschrummet var lärare Grandells arbetsrum och att halva biblioteket var deras sovrum medan andra halvan var en skolsal (ihop med virkesförrådet).

Förr fanns det ett uthus till för hönsen och bärbuskar mellan skolan och det nuvarande uthuset. Det fanns en ko, en gris och får på 40-talet.

Mycket hade ändrats men en hel del kunde man se spåren av om man visste vad man skulle titta efter. Och vi hade bästa möjliga expertis på den punkten. En mängd frågor som vi funderat på blev klarlagda i dag och vi fortsätter arbetet med att försiktigt återställa delar av skolan till mera ursprunglig stil. En hel del har i alla fall bevarats i samma form som för 70 år sedan.

Massor med tack till Åke och Christine !

 

Talko på allmänningen kring gamla skolan 30 juli

Styrelsen för gamla folkskolans vänner hade möte och funderade bland annat på att städa upp litet på allmänningen. Där finns en massa sly och en stor nedfallen gren från lönnen som borde bort. Dessutom kunde man ta bort största delen av de vildvuxna buskarna och börja bygga en väg bakom uthuset så man kommer fram till pappersinsamlingen och rinken på allmänningen.

Någon finare väg lönar det sej inte att bygga än för vi måste gräva ned en kabel till datanätcentralen och ett vattenrör först. Det gäller närmast att röja så mycket att vi ens ser vad där finns. Trädgården skall försiktigt återställas och det gäller att bevara de växter som överlevt. Där finns åtminstone krikon och ett päronträd.

Det som behövs är liar, spadar, krattor, motorsåg och röjsåg samt en släpvagn för slyet och kanske en för det grövre virket. Ett problem är att få bort de kvistar från lönnen som skrapar mot taket – om de får hållas så förstör de plåten.

Tanken var att börja på morgonen omkring klockan 9 på lördagen. Det finns arbete för alla och vi hoppas att vädret är någorlunda hyfsat men det gäller att ha kläder som är lämpliga. I värsta fall om regnet öser ned så får vi sitta inne i skolan och dricka kaffe. Det kan också vara trevligt fastän inget blir gjort.

På bilderna nedan ser man var rån går på allmänningen. De är inte så lätta att hitta i verkligheten men invid vägen är de nyligen utmärkta ordentligt.