Svart på vitt

I dag fick jag ett officiellt brev med utdrag ur kommunstyrelsens protokoll från mötet den 9 maj 2011. Där konstateras att kommunstyrelsen enhälligt beslöt ”att kommunen donerar gamla folkskolan i Hindersby till föreningen Gamla folkskolans vänner i Hindersby med ett skilt godkänt donationsbrev då föreningen, som en fungerande förening, först har registrerat sig i Patent- och registerstyrelsens föreningsregister.”

Kommunstyrelsens I viceordförande Koivisto framlade förslaget understödd av kommunstyrelsens medlem Kujala.

Nog måste man väl börja tro på att föreningen får gamla folkskolan nu. Vi får bara tacka kommunstyrelsen och vänta på att registreringen kommer från föreningsregistret.

I Östra Nyland (12.5 2011) finns en artikel om gamla folkskolan på sidan 6. Den kan läsas över nätet på ostnyland.fi om man är prenumerant och har registrerat sej.

Kommunen donerar gamla folkskolan åt föreningen

Enligt svenska rundradions regionala nyhetssida beslöt kommunstyrelsen igår att donera gamla folkskolan åt föreningen Gamla folkskolans vänner i Hindersby (snart rf). Det har vi ännu inte svart på vitt men det verkar gå vägen. Väldigt vänligt att kommunen beslöt donera den – det visar att vår aktivitet uppskattas.

Se också Östra Nyland.

Registrering

Enligt Patent- och registerstyrelsens nätsida behandlar föreningsregistret nu ansökningar om grundande av förening som lämnats in i början på mars ungefär. Det har varit problem med omläggningen av behandligen så de är ungefär två månader efter. Då borde behandlingen av Gamla folkskolans vänner i Hindersby komma upp ungefär i månadsskiftet maj-juni. Men vi får se …

Gamla folkskolans köp i kommunstyrelsen 9.5

Enligt Lappträsk kommuns nätsida behandlas föreningens köp av gamla folkskolan vid kommunstyrelsens möte den 9 maj. Förslag till beslut är att kommunen säljer folkskolan till bokföringsvärdet åt Gamla folkskolans vänner i Hindersby rf då föreningen är registrerad. Det är också omöjligt för föreningen att skriva under avtal förrän den är rf.

Bokföringsvärdet är vad jag hört litet större än de 500 euro vi bjudit men inte så mycket. Så nu är det bara att vänta och hålla tummarna. Beslut har inte kommit från Patent- och registerstyrelsen ännu så det blir att vänta på det hållet också. Det var litet oklart hur länge det tar att få en förening registrerad. Nånting mellan två veckor och nån månad.

Det var annars bra att vi fick igång proceduren för det har också kommit in anhållan om att få använda folkskolan som bostad men kommunen säljer hellre bort den.

Föredragningslista med förslag till beslut (skolan på sida 7):

Kommunstyrelsens föredragningslista (på finska)

Enligt ÖN i dag (7.5) så sjunker bokföringsvärdet i juni och vi hinner kanske inte få registreringen klar före det. Men nån hundra euro hit eller dit är inte så viktigt som att komma igång så fort som möjligt.

Bygg sunda hus

”Det är inte länge sedan som det byggdes sunda hus i Sverige, hus som vi människor kunde bo i utan att få problem med vare sig fukt, mögel eller tråkiga allergier. Så sent som på 1950-talet var man fortfarande noga med val av virke, isoleringsmaterial och färg. Allt skulle stå pall för väder, vind och tidens välvässade tänder.

Sen hände något. Någon började spela skivan baklänges. All kunskap, månghundraårig i vissa fall, kastades överbord för nya, revolutionerande material: masonite, treetex, plastfärg och mineralull. Allt det där nya som skulle vara så bra, men som kostat svenska husägare miljardbelopp i fukt, mögel och allmänt elände. Riktig färg och sunda byggmaterial har sedan varit svåra att hitta, men den saken har vi ändrat på.”

Ett citat från Göran Gudmundssons betraktelse i Görans hörna på Gysinge nätsidor som passar alldeles utmärkt också här. Göran är antikvarie och arbetade på Riksantikvarieämbetet och Gävle länsmuseum tills han tyckte att museistilen inte passade honom. År 1990 grundade han Gysinge centrum för byggnadsvård i de gamla arbetarbostäderna som han av en slump hittade: ”De hade stått obebodda i 20 år och allt var plundrat, kakelugnar, dörrar, till och med matjord. Inte en ruta var hel och det regnade in genom taket.”

Tanken var att sätta dem i skick och efter ett år börja sälja reservdelar till gamla hus ”Men efter en artikel i Dagens Nyheter har vi haft rusning från första dagen.” Nu besöks centrumet av omkring 100 000 svenskar varje år (och en del finländare). Göran kan inte motstå ruckel utan måste helt enkelt börja rusta upp dem.

Byggnadsvård är redan nu en stor sak i Sverige och det finns liknade byggnadsvårdbutiker i nästan varje större stad. De säljer material som inte finns att få i den industrialiserade bygghandeln.

Göran är bra på att skriva och han är en av de roligaste skribenter jag läst. Expressen karakteriserar hans senaste bok ”Stora boken om byggnadsvård” med ”Han drar sig varken för temperamentsfullt filosoferande eller knäppa hugskott, och med excentrisk lynnighet tordönsfördömer han allt han inte gillar.” Och även om man inte sysslar med byggnadsvård så kan man med nöje läsa hans nedsablande av plastfärger och nya ”underhållsfria” material som han menar är sådana som ”inte går att underhålla”. Det är svårt att använda skräpet efter att ha läst hans böcker

Jag har beslutat kasta bort all plastfärg och sätta upp ett lager med Gysinge linoljefärg i stället. Den håller ju hur länge som helst och passar allting från trä till plåt. Tyvärr kan man inte lita på att annan ”linolje”färg inte är ”förbättrad” med tillsats av plastoljor. Bygghandeln och byggandet i allmänhet börjar vara rena rama laglösa Vilda västern och i många fall rent lurendrejeri.

Det som harmar mest är att jag före upptäckten av Gysinge målade huset med Teho. Det hade tidigare också varit målat med Teho som varit utmärkt. Men den nya färgen var alls inte samma färg utan nån eländig plastoljefärg som ramlar bort i stora flagor eller sitter stenhårt på vissa ställen.  Vi har målat om solsidan men det var ett hemskt arbete. Aldrig någonsin mer i mitt liv kommer det ”moderna” färger till det här stället.

Allmäningen vid gamla folkskolan

Här finns en karta över allmänningen vid gamla folkskolan:

Det gröna området är allmänningen som ägs av byn, dvs. huvudsakligen de som har relativt höga mantal. Vid ett möte röstar man enligt mantalet – inte en man, en röst. Som synes är uthuset och rinken belägna på allmänningen som är ganska stor.

Gamla folkskolan byggdes sommaren 1899 på dåvarande Joufs mark som sedan vid storskiftesregleringen 1908 blev allmänning. Då hade folkskolan verkat ett år i Bäckby.  Här är kartan från 1902 med den nya allmänningen inritad med rött:

Det gröna (322 och 323) är skolåkern, själva skolbyggnaden 312 och uthuset 311.