År: 2014

På onsdag kom vi upp till mellantaket och på torsdag blev det att mura uppe i vinden. Vi fick hjälp med att bära upp tegel i vinden (tack Leif !) och där blev det håltegel medan det varit hela tegel i nedre delen av pipan.

Öppningen för den gamla pipan var litet mindre eftersom den hade bara en rökkanal och nu har vi två. Så vi sågade upp lite mera. Det var lätt eftersom den gamla öppningen fanns kvar med ram runt den dåtida sandlådan. Sand användes i genomgången genom mellantaket för att brandisolera pipan.

Lägg märke till LED-strålkastaren som är fastskruvad i taket. Det är viktigt med bra belysning som kan flyttas efter behov.

Och så skall genomgången isoleras med brandisolering på 10 cm. Numera används speciell bergull som är grymt tung.

Genombrottets timme närmar sej.

Sista teglet nerifrån.

Och så växer pipan uppe i vinden.

Och det behövs ställningar igen.

Nu är det bara en dags murande kvar och sedan måste vi genoim yttertaket.

 

Nu börjar skedet med ställningar. Tillsvidare går det med bänkar och bord men snart skall det byggas en ordentlig ställning.

Spjäll skall muras in och för det måste tegelstenarna runtomkring skäras till så spjället får plast.

Spjäll skall muras fast med lerbruk som ger efter vid uppvärmning. Alltför hårt bruk kan leda till att pipan spricker vid uppvärmning eftersom metallen i spjället utvidgas på annat sätt än teglet. Det blev litet bråttom att söka efter lerbruk i byn eftersom vi inte hade skaffat sådant i förväg. Men det löste sej och det behövdes ganska litet. Nu är spjällena fastmurade.

Uppåt går det hela tiden tills vi kommer till mellantaket då det blir att flytta upp en våning.

 

I går startade murandet ganska så snabbt eftersom vi hade grunden klar. Först ställde vi upp rakskivor vid tre hörn för då går det snabbare att mura – man behöver inte mäta hela tiden.

Under kommer det fuktspärr och bakom bergull av den hårdare kvaliteten. Första stenen är lagd.

 

Sedan är det bara att rada på tills sotluckorna skall muras in. I den yttre rökkanalen kommer en anslutning genom väggen till slöjdsalens kakelugn.

Murbruk skall blandas och tegelstenar bäras in.

Och en fin piipå skjuter i höjden.

Folk kom och gick och det var också meningen. Det är inte nödvändigt att stå och se på varje tegel som muraren lägger men det kan vara bra att sticka sej in allt emellanåt för att följa med de olika skedena. Nästa skede blir att bygga ställningar då det blir för högt för att mura från golvet.

Först av allt: Anvisningar är inte bindande, föreskrifter är det. Så här säger miljöministeriet:

”Föreskrifterna i byggbestämmelsesamlingen är förpliktande. Anvisningarna är däremot inte förpliktande, utan även andra lösningar än de som föreslås i dem kan användas, om de uppfyller de krav som ställs på byggande.”

Ifråga om reparationer inskränks också bestämmelsernas tillämpning:

”I fråga om ändringar och reparationer i byggnader skall föreskrifterna, om inte något annat uttryckligen bestäms i dem, tillämpas endast i den mån som åtgärdens art och omfattning samt en eventuell ändring i användningen av byggnaden eller en del av den kräver det.”

I vårt fall (murad liten rökkanal) gäller främst E3 som finns i flera varianter:

E3 (1988) Små rökkanaler , anvisningar

E3 (2007) Små skorsternas konstruktion och brandsäkerhet

Om vi först ser på E3(2007) ifråga om ”vertikal riktning”, dvs. hur rakt pipan måste muras så heter det:

”2.4 Vertikal riktning
Skorstens avvikelse från vertikal riktning får inte
äventyra brandsäkerheten eller skorstenens
funktion.”

Märk väl att det utmärkt väl går att avvika från vertikal riktning (rakt upp) – om man bara ser till att brandsäkerhet och funktion är OK. I samma punkt ges en anvisning:

”Anvisning
Skorstenar byggs så vertikala som möjligt. Skorste-
nens genomföringar i andra konstruktioner konstrue-
ras och realiseras så att värmerörelserna i skorstenen
och dess olika delar kan ske fritt. När särskilda skäl så
kräver kan skorstenen avvika från vertikal riktning.
Om avvikelsen överstiger 30 grader utreds de bygg-
tekniska lösningarna för skorstenen, dess funktion och
sotning.   …”

Motsvarande ställe i E3 (1988) Små rökkanaler , anvisningar säjer:

”Med undantag av den del som bildas av förbindelsekanalen görs
rökkanalen så vertikal som möjligt. När särskilda skäl så kräver får
avvikelsen från vertikalriktningen vara högst 30 grader, om det
garanteras att risk inte föreligger för att kanalen spricker eller
till kanalen gränsande byggnadsdelar går sönder till följd av
värmeutvidgning eller excentrisk belastning eller av annan
orsak. Krökningarna i kanalen avrundas för att rökvirvlar skall kunna
undvikas och rensningen underlättas.”

Det här betyder alltså att man riktigt bra kan mura snett ! Bara om avvikelsen är mera än 30 grader så måste lösningen utredas tekniskt. Det tycks finnas en massa felaktiga föreställningar om den här frågan.

Ifråga om höjden så säjer anvisningen (som inte är bindande) att rökkanalen skall sluta minst 80 cm över taket. Samtidigt säjer anvisningen att det är ändamålsenligt att placera rökkanalen så nära takåsen som möjligt (så den inte behöver göras så hög). Och det kan man ju hålla med om.

Man kan använda en mängd olika murbruk men i de delar där rökgastemperaturen kan överstiga +350 grader bör man använda ett elastiskt bruk såsom lerbruk.

Och så till frågan om skilda rökkanaler för varje eldstad. Det är absolut inte något krav ! Anvisningarna säjer bara att:

”Eldstaden ansluts i allmänhet till en egen, separat rökkanal.”

Men också att:

”Två eldstäder som befinner sig i samma bostads-
lägenhet eller ekonomibyggnad och som förbränner
samma bränsle kan anslutas till samma rökkanal. Rök-
kanalen dimensioneras då för samtidig användning av
båda eldstäderna och båda eldstäderna utrustas med
ett separat spjäll.”

Det är alltså klart och tydligt utsagt i E3 (2007) att man kan ansluta flera eldstäder till samma rökkanal.

Skyddsavstånd till byggnadsdelar är viktiga att beakta vid planeringen i ett tidigt skede och så här säjer anvisningarna:

”Byggnadsdelar
tillverkade i andra material än av klass A1 placeras
på minst 100 mm avstånd från skorstenens ytteryta. På
mellanbjälklagets eller vindsbjälklagets genomgångs-
ställen samt på anslutningsstället i väggen läggs ett
värmeisolerande lager som är minst 100 mm tjockt i
ett lämpligt byggmaterial i klass A1. För en murad
skorsten i tegel kan skyddsavståndet från de andra
byggnadsdelarna betraktas som tillräckligt då
skorstensväggen har en tjocklek på minst 230 mm.”

Så träkonstruktioner måste finnas på minst 10 cm avstånd. Vid genomgången i mellantaket läggs minst 10 cm bergull eller liknande. Eller så murar man skorstenen med 23 cm tjocka väggar vid genomgången (full tegellängd).

Framför sotluckorna lämnas enligt anvisningarna minst 60 cm fritt utrymme.

”Ett utrymme på minst 0,6 m lämnas framför rensluck-
orna. Rensluckan placeras cirka 0,1 m högre än botten
av kanalen. Rensluckorna har vanligtvis en storlek på
0,13 X 0,13 m 2, dock med hänsyn till hur sotningen av
skorstenen görs.”

Enligt min personliga mening så är det bäst att använda fyrkantiga sotluckor som är lika breda som rökkanalen. Det är lättare att ta ut sotet då. Och så kan man gärna planera sotluckarna så att man lätt kommer åt dem och helst i utrymmen som inte är så känsliga för sot.

E3 (1988) Små rökkanaler , anvisningar  anger ungefär samma saker men mycket mer detaljerat. Nu är ju inte dessa bindande men det kan vara bra att följa dem för annars så måste man slåss med myndigheterna och bevisa att de egna funderingarna faktiskt uppfyller de bindande föreskrifterna (som är väldigt allmänna). Men det är helt möjligt att ha egna konstruktioner som uppfyller föreskrifternas krav.

Så långt den första läsningen av anvisningarna. I morgon diskuterar vi rent praktiskt hur vi skall mura.

 

 

 

Nu är det klart att murandet av den nya gammaldags piipån i gamla folkskolan börjar på måndag. Tegel och murbruk finns på plats. Grunden är klar och hål till kakelugnen är klart. Öppning i mellantaket finns och väg upp till genomgången i vinden finns.

Muraren meddelade att han kommer på måndag mellan 8 och 9 så nu börjar det hända nånting. Litet rådd blir det väl så där i början men det hör till.

Som sagt så blir det här tillika en mycket praktisk kurs i hur man murar gammaldags tegelpipa. Vi går igenom bestämmelser och planering också. Man lär sej INTE att mura själv utan att planera och göra hjälparbetet (bygga ställningar och fixa murbruk). En riktig murare sätter tegelstenarna på plats.

Inga lovade fixa kaffe och tilltugg så det är bra att anmäla sej till styrelsen även om kursen är gratis (tack, Kulturfonden). Men behöver inte vara med precis hela tiden. Muraren murar på arbetstid.