Allting på dessa sidor bör skyllas enbart på Nisse Husberg (foto 4 juni 2022)
WordPress (det program som används för Hindersby.net) har blivit otroligt långsamt och nu vet jag varför. Galleriet med foton tog 73 sekunder att ladda men då jag inaktiverade galleriet så laddades sidan på 0,45 sekunder.
Tyvärr måste jag hålla fotogalleriet inaktiverat tillsvidare tills jag hittat en bra lösning att visa fotografierna.
I går kväll lyckades Simos Leif knäppa ett vildsvin efter att ha vaktat många nätter i Aaltjärri där jag lämnat ett lass dåligt vete (från det våta året 2012) som lockbete. Jägarna har haft ett skjul där ganska länge så vildsvinen hunnit vänja sej vid det. Och i går kväll vid sjutiden så kom det fem vildsvin för att äta och ett blev kvar.
Här ser vi de bålda jägarna Brusas Kalle och Simos Leif med vildsvinet som lär vara en årsgammal sugga.
Vildsvinen ökar alldeles explosionartat och är ganska svårskjutna eftersom de mest rör sej på nätterna. It idningen hade någon påstått att det finns ett hundratal i Finland vilket är på tok för litet. Så många har vi redan i Hindersby med kringliggande byar.
I Sverige har vildsvinen på kort tid blivit rena landsplågan och uppgår till omkring 400 000. Antalet krockar med vildsvin är redan större än antalet älgkrockar. Man skall inte stiga ur bilen om man kör på ett vildsvin för galtarna kan vara rent livsfarliga med sin tyngd och sina stora betar.
Hoppeligen fortsätter jaktlyckan för även om jägarna lyckas skjuta bort en hel del så ökar antalet i alla fall.
Nu gräver Ollas Bengt badsjön (för fåglar) i Tallmosan. Torven breds ut på stränderna och ser ännu hög ut men lammnar säkert en hel del de närmaste åren.
Det här blir den “stora” ön i sjön.
Vallen runt sjön. Om ett par år syns den knappast mer för torven är mycket mjuk och far ihop då den utsätts för syre.
Trots en väldigt lång höst som pågick långt in i januari. Bilden uppe på Hindersby.net visar för det mesta årstiden men den visade svarta fält mycket länge den här vintern. Nu har det kommit litet snö så bilden måste ändras. Ibland får man en känsla av att halva byn flyttat upp till Tallmosan för där är det livat just nu. Men så har vi också väntat länge på att det skall frysa ordentligt på barmark – i många år har det varit djup snö som förhindrat att marken fryser ordentligt.
Nu är det bråttom. bråttom att få skogsarbetet undan för det är bara omkring två månader kvar av vintern. I april kan det redan bli för varmt – åtminstone på mossarna. Allt annat får vänta på våren (utom bilbesiktningen …) och på kvällarna blir det inte mycket gjort för då ligger gubben på soffan. Konditionen är usel så där i början på skogssäsongen.
På de gamla anrika gårdarna i Lappträsk med omnejd finns ännu en hel del gamla äppelträd och andra kulturhistoriskt värdefulla växter bevarade. De perenner, bärbuskar och fruktträd som överlevt krigsvintrarna är härdiga och väl anpassade till vår miljö. Genom att inventera, dokumentera och samla in gamla sorter och plantera dem på Kycklings blir hembygdsgården en lokal växtbank eller genbank där växterna förvaras för framtida generationer och för vetenskapliga behov.
Fortsätt läsa ”Inventering av kulturhistoriska växter i Lappträsk”
Det har varit bråda tider i skogen. Det är så fint skogsväder att det bara kan bli sämre. Kallt och ingen snö. Till och med Tallmosan har frusit (om man kört spår).
Men väderprognosen den senaste veckan har varit helt felaktig. Jag använder vanligen yr.no och proignosen har konstant varit 5-7 grader för varm i jämförelse med verkligheten. Så nu googlade jag litet och hittade vackertvader.se som visar tre prognoser bredvid varandra: Norge (yr.no), Sverige (smhi.se) och Finland (fmi.fi). Skillnaderna i prognos är oväntat stora! Man kan se vad prognoserna tycker att vädret skall vara och vad det är i verkligheten (vid riksväg 6 i Lappträsk).
Just nu påstår norrmännen att det skall vara -12 grader, svenskarna -8 och finländarna hela -16 grader. Svenskarna vinner för det är -9,4 grader vid riksväg 6 och -8,2 här hos oss. Det är förvånansvärt att finländska metereologen tror det skall var -16 grader … De har inte riktigt koll på vädret i sitt eget land.
Vackertvader.se visar dessutom en väderkamera som tydligen är monterad i en stolpe vid vägövergången till kyrkobyn och riktad mot flera håll (Trafikverket). Man kan se en mängd andra kameror och kartor och väderuppgifter också samt vädret på samma plats för ett år sedan.
Jag satte in vädret i menyn till höger – hoppas den fungerar. Man kan klicka på väderrutan så kommer man till vackertvader.se och kan se på mera väderuppgifter.
Då vi nu samlar på byggord så kan det vara bra att titta på just ordet ti bygg. Det verkar inte så ovanligt men det är faktiskt ett urgammalt ord som bara finns i nordgermanska språk. Språkforskarna tror att det möjligen kommer från ett urnordiskt *biggwijan som blivit “byggva” och senare “byggja”. Det gammalsvenska “byggia” har senare blivit “bygga” men vi lämnar ju bort ändelsen -a så vi talar om ti bygg. Urgamla ord behöver inte nödvändigtvis vara så avvikande från modernt språk.
Styrelsen hade möte idag i gamla folkskolans nya kök. Vi satt bänkade kring det nya runda bordet som donerats av Ansa Lindroos och drack kaffe från den kaffebryggare som hon också donerat. Så nu är köket officiellt invigt.
Det är dags för nästa steg i byggnadsvårdskursen men det blir ett litet uppehåll under kallaste vintern. Sedan funderar vi på att hålla en praktisk kurs i att reparera fönster men andra förslag mottages också med tacksamhet.
Vi beslöt också att undersöka möjligheterna att mura upp den gamla pipan i slöjdsalen på nytt. Grunden och brandmuren finns ju kvar. Men vi måste först anhålla om pengar för det är inte precis gratis. Om vi har litet tur så får vi igång murandet redan i sommar.
Sedan bar vi in en bokhylla i mötesrummet och började rada in de böcker vi i fjol fick av Åke Grandell. Därmed startar biblioteket också sin verksamhet. Också byggnadsvårdsbiblioteket är med på ett hörn. Så småningom skall Hindersby folkskolas gamla böcker återvända. Men tillvidare är vi bara i början.
Snart skall bokslutet göras upp och vi siktar på årsmöte i april. Med glädje kan vi konstatera att föreningen inte har ekonomiska problem även om vi inte har råd med större arbeten. Det första skedet i ombyggnaden är nu klart och värme och vatten i funktion överallt.
Vi tackar alla som hjälpt till och för all uppmuntran vi fått.
Nu är skåpdörrarna målade två gånger och diskbord plus arbetsskiva installerade. Vattnet är påkopplat och vessan fungerar. Så här blev skåpen att se ut:
Visst finns det ännu litet lister som skall fixas och lådan med rören skall målas, lampan skruvas fast och andra småsaker. Skivan mellan elspisen och diskbordet borde skruvas fast ifall vi inte flyttar spisen invid diskbordet som den varit.
Stilen är ungefär 50-tal med vit laminatskiva och milda färger. Skolan är ju från 1899 men jag tror inte det hade varit så bra idé att bygga köket enligt 1800-talsnivå. I nästan alla gamla hus är köket för det mesta yngre eftersom köket utvecklats kraftigt under 1900-talet. Utvecklingen var positiv fram till omkring 1960 varefter kvaliteten började gå nedåt. Så 50-talsköket är ett ganska bra val.
Huvudsaken är att köket kan tas i bruk igen så man kan koka kaffe åt sej (mycket viktigt). Det tog litet tid eftersom skåpen måste målas men det lönade sej att göra det nu innan köket tas i bruk på nytt.
Nu får köket vänta en tid – det börjar vara tid att göra arbetsrummet klart. Fast det kan bli litet paus då det verkar bli skogsväder. Förstås är det ännu långa kvällar men efter en dag i skogen är gubben för det mesta raklång på soffan …
Ett ord som inte får glömmas bort är
ti råjv
Betydelsen är att prata riktigt mycket smörja.
Tu råjvar ! (du pratar bara smörja)
Varifrån ordet kommer vet jag inte. Finskans “roivata” betyder “kasta” som inte riktigt passar men norskan har ordet “radda” som betyder “prata mycket, jamsa, skryta”. Eller “rolva” (rolfa) som används i vissa lokala norska dialekter i samma betydelse. En tredje variant i norska dialekter är “rodda” (låta munnen löpa, skvallra).
Så undrar man om det hör ihop med finlandssvenskans fina ord rådd