Vårstädning

I går klippte vi gräset (som växt alldeles förskräckligt) och städade på gamla folkskolan. Och drack kaffe med Ingas goda bullar förstås.

DSCN4963

Och ganska snyggt blev det.

DSCN4965

DSCN4967

DSCN4966

Jag borde förstås ha tagit nån bild före också så man skulle se skillnaden. Staketet fortsatte vi med men tyvärr gick borren sönder efter två stolpar så det blir litet verkstadsarbete här emellan.

Inomhus har vi skruvat upp rullgardiner i lilla salen så den kan användas som ”biografsalong”. Men här skall ännu målas väggarna – efter att de lappats litet.

DSCN4960

Men först skall det sättas plåtar runt tuten nu medan det är varmt och torrt.

 

Vårstädning torsdag kl. 17:00

Nu är det hög tid att städa gamla folkskolan inför sommaren. Gräset har hunnit växa sej långt redan. Och så skall det krattas och putsas och städas. Och staketet skall byggas och dörrar och annat lagas på uthuset.

Torsdagen den 11 juni 2015 kl.17

tänkte vi sätta igång. Alla som känner sej manade är välkomna.

Och så den långa listan på saker som skall lagas (allt behöver inte göras nu genast :-):

– städa vinden

– städa källaren

– städa uthuset (speciellt det blivande vedlidret)

– slå gräs och kratta

– ny trappa till bodan

– plåt runt tuten

– rullgardiner i lilla salen (skall bli biograf)

– mellantaket lappas kring muren

– fönster målas och kittas

– dörrar till uthus (vedlider)

– isolera avlopp i källaren

– ta bort gardinskivorna i lilla salen (skall målas och ändras)

och så vidare …

 

Gamla folkskolan inleder verksamheten

Allt blev litet försenat i år. Hela maj gick förlorat på grund av regnandet så först nu kommer vi igång. Staketbygget började vi med men sedan blev det vårsådd. I går hade i alla fall Gamla folkskolans vänner styrelsemöte och vi tänkte oss ha årsmöte veckan efter Johanni på onsdagen den 24 juni kl.19.

Inför årsmötet skall det städas och putsas upp litet så på torsdag den 11 juni kl. 17 skall gräset slås och krattas och städas. Vi har ju en lång lista på arbeten men därifrån plockar vi bara det som behövs.

Tanken är också att inför årsmötet installera vår ”biograf”. Den består att den förstärkare som vi fick av Åke Grandell samt projektor och datamaskin. ”Filmerna” är alla i form av video på sticka eller i datamaskinen. Nu finns bland annat den årensningsvideo som vi fick av Bertel Mickos i digital form. Vi kommer att ha två ”biografsalonger” – en i stora salen och en i lilla salen. Förstås kan man använda dessa också för video och TV direkt från nätet.

Köket börjar vara färdigt. Panelen är uppspikad och det saknas bara en del lister. Ifall nån har tänkt köra ett gammalt fungerande kylskåp till avstjälpningen så kunde vi byta mot vårt nuvarande kylskåp som alls inte stannar utan fryser ned allt så länge stöpseln är i. Det får hellre åka iväg ifall vi kunde få ett fungerande kylskåp.  Det är inte påkopplat så ofta men förra sommaren under murandet var det litet besvärligt då mjölken frös till is ifall man glömde i stöpseln.

Just nu är det fönsterarbete på gång och lilla salen skall målas om i en litet mildare gul färg (den nuvarande är ganska hemsk) och så skall rullgradiner monteras upp för ”biografen”. Listarbeten finns där också men de görs så småningom då vi får tid.

Arbetsrummets skivor väntar fortfarande men nu har jag testat en teknik att skruva upp dem med rostfria stora brickor. Skruva därför att det är lättare att reglera. Spikhuvud går lätt igenom skivan.

Uppe på taket skall plåtar sättas kring den nya pipan och en hatt utanpå så den inte blir våt och fryser sönder. I vinden skall det städas upp och taket till virkeslagret (där öppningen i mellantaket finns) skall lappas ihop och isoleras med bergull. Senare skall hela vinden isoleras med cellulosaull.

Visst finns det pyssel men i stora drag är huset i prima skick så det är ingen katastrof nånstans..

Vårsådden förbi (nästan)

Det har varit en besvärlig vår. Nästan hela maj har det regnat. Just som det torkat upp så kom nästa skur. Bara sista veckan blev tillräckligt torr. Traktorerna stod framför såmaskinerna och väntade i flera veckor. Vi fick början först den 27 maj och det var troligen rekordsent.

Det var en mild vinter och då blir man misstänksam för årsmedeltalet brukar var detsamma från år till år. Och mycket riktigt: Maj månad blev kall och regnig. Under de senaste dagarna har det dessutom varit hård blåst och strömmen har varit borta i flera repriser. Nu får man bara hoppas att juni blir bättre.

I alla fall är det trevligt att se den första brodden sticka upp. Den tycks komma ganska jämnt vilket är trösterikt med tanke på skörden. Brist på fukt har minsann inte hindrat broddskjutningen.

DSCN4925

Höstsäden ser också bra ut för det mesta. På sina ställen är den riktigt tät och hög. Men också vårsäden har fått åkrarna att grönska.

DSCN4932

Det är något speciellt med den första korta brodden som sticker upp ur jorden. Det ser så hoppfullt ut att man glömmer fjolårets bekymmer och kan åtminstone ännu förvänta sej böljande sädfält och goda skördar.

Enligt de nya reglerna måste vi så vallar före sista juni så litet vårsådd är ännu kvar.

Staketbygge

Vi har länge haft på listan att bygga ett staket men det har blivit uppskjutet flera gånger. Nu kom vi i alla fall igång och Göran testade om det går med hans jordborr. Visst gick det – utom vid björken där det finns en mängd tjocka rötter. Så det blev att förstärka borren.

Sandhopen vid uthuset har vi också tänkt köra bort och nu blev det nödvändigt då vi måste få bort den innan vi bygger staketet. Det blev utmärkt fyllning på vägen mot rinken.

DSCN4797

Och så staketbygget. Vi tänkte oss ett gammaldags spjälstaket med stående spjälor som är sneddade i toppen. Avståndet mellan stolparna blir lämpligtvis omkring 220 cm eftersom avståndet mellan de yttersta stolparna är 22 meter. Höjden på staketet är klar. Enligt Lappträsk byggnadsordning får man utan lov bygga ett staket som är 120 cm högt.

Göran hade en mängd gamla elstolpar som vi tänkte sätta direkt i de borrade groparna och kila fast med stenar. Sedan sågar vi av stolparna till samma höjd – snett. Två liggande battingar skruvas fast i stolparna och så skruvas spjälorna fast i dessa. Viktigt är att inte bygga fickor som håller fukt. Trä utomhus håller länge om det kan torka upp emellanåt. Så luftspalter överallt !

DSCN4794

Sandhopen är borta och stolplasset på väg. En del stolpar lämnades bakom uthuset  där det kommer 12 meter staket mot skogen.

DSCN4799

Här kommer staketet. Tomtgränsen går alldeles invid uthusets vägg. De här stolparna ruttnar inte i första taget. Gårdsplanen består av mer än 50 cm sand utanpå leran.

Och så är planen att plantera en syrenhäck innanför staketet – möjligen också längs vägen …

 

Lappa fönsterglas

Ofta finns det små sprickor i glaset i hörnen på gamla fönster. Skall man då byta hela glaset ? Det är en farlig operation som lätt kan förstöra fönstret. Gamla handtillverkade rutor är litet ojämna medan nytt fönsterglas är helt blankt. Man ser genast skillnad mellan nya och gamla rutor för de nya ser ut som svarta hål. Så byt INTE ut gamla glas !

Men det är förstås inte bra med sprickor i glaset. Nu hittade jag en speciall tejp som är väder- och vattentålig och som man kan lappa sprickor med. Skall man nödvändigtvis ha hela glas så får man tåla svarta hål i fönstret men annars så klarar det sej med väderbeständig tejp på bägge sidor om rutan. På Youtube finns anvisning om hur man gör:

Tejpen kan man köpa på nätet på ebay.co.uk. Sök på Sylglas Waterproof Tape. Kan också användas för att lappa takskivor av plast.

Enligt test på Popular Mechanics så är Gorilla den starkaste tejpen och den finns att köpa hos Motonet (vid Ring III) och kostar 12 euro för 8mx48mm. Det skall vara Gorilla Clear. Men på ebay får man 32m för 17+6(frakt) euro.

Som punkt 4 i Gård och torp (se Fixa fönstren) påpekar: Låt äldre glas sitta kvar !

 

Fixa fönstren !

Vi hade nyss en fönsterkurs och då jag köpte senaste numret av Gård och torp (OSLA i kyrkobyn) så hittade jag en intressant kolumn om just det. Där tar Gustav Bergström upp sina erfarenheter av att fixa fönster från dels 1946, dels 1973. På bägge fönstren hade kittet börjat lossna men därefter var de helt olika:

”Bågarna från 1946 var i prima skick och inga spår av röta gick att förnimma. Virket var hårt och friskt och behövde bara slipas litet lätt för att sedan kittas och målas. Fönstret från 1973 var däremot i betydligt sämre skick . När jag pressade fingret mot bågens nedre del så gick det rakt igenom.”

Det här illustrerar mycket tydligt vad alla byggnadsvårdare vet. Byggnadstekniken har gått fullständigt åt fanders sedan 1950-talet och alla inom branschen är helt hjärntvättade. Man kan inte lita på dem ett dyft. Speciellt att  övertala folk att byta ut sin fina gamla fönster till ovanstående skräp är rent kriminellt.

DSCN4712

Det här fönstret (troligen från 1899) är det inga problem med – bara en försiktig förbättring av kittningen och målning så är det som nytt.

Som jag många gånger påpekat så borde man bara använda material och metoder som är minst 60 år gamla. Intressant är att redan 1984 konstaterade  Kungliga Byggnadsstyrelsen att vi måste återgå till 1937 års bestämmelser för avverkning, bearbetning och sortering (KBS Rapport 158). Dessa bestämmelser togs bort på 50-talet i enlighet med industrins krav och därefter blev det hela tiden sämre. Byggnadsindustrin tillverkar nu skräp – dyrt skräp.

Förutom industrin som i egen vinning talar för snabbtillverkat skräp så har vi inredningstidskrifterna som en viktig källa till vansinnet inom byggnadssidan. Också de som vurmar för ”gamla hus” sysslar mest med att förstöra dem. ”Bygga om försiktigt” och ”modernisera” betyder oftast att förstöra dem totalt. Bättre vore att de byggde helt nytt.

Gård och torp är den enda tidskrift som är litet mera förnuftig men så samarbetar den också med Gysinge centrum för byggnadsvård. Jag är i alla fall skeptisk  till vissa artiklar i Gård och torp. Det görs för mycket och för stora förändringar. En bra byggnadsvårdare skall vara LAT och inte göra nånting i onödan. Bara det som måste göras. Men han får inte heller vara dum utan vissa saker måste man sätta mycket arbete på. Om de sedan håller i 100 år så är det väl använd tid.

I senaste numret av Gård och torp finns också en praktisk artikel om hur man renoverar 70-talsfönster. Kvaliteten var dålig på dessa fönster men resultatet blev ändå hyfsat.

Faktarutan tar upp en del (välkända) riktlinjer om man renoverar själv:

1. Bättre göra smårenovering ofta än storrenovering sällan.

2. Gör inget onödigt. Färg som sitter fast ordentligt behöver inte tas bort.

3. Kittfals, ändträ och bottenstycke skall man se noga på

4. Låt äldre glas sitta kvar.

5. Använd torr, rak, kvistfri och kådrik kärnfuru (till exempel från gamla bågar !).

Här gäller också att man skall vara lat men inte dum.

Glad Valborg

Ta en promenad till gamla folkskolan och titta på scillorna som ser ut som en blå matta framför huset och under äppelträdet.

DSCN4766

Vi hämtade också ett litet bord och två små skåp från Refurn i Stjärnhov. De säljer gamla möbler för mycket hyfsade priser. Lagret i Stjärnhov (i säteriets gamla ladugård) nära Gnesta var ganska stort i flera våningar. Där fanns möbler av alla de slag – hundratals olika stolar (om inte tusen). Hela stora ladugårdsvinden var full av stolar i flera lager.

DSCN4768

Det lilla bordet passade utmärkt för skrivaren så den kom bort från skrivbordet.

DSCN4769

Nu gäller det bara att få bort monsterbildskärmen från skrivbordet.

DSCN4771

I början av maj tänkte jag byta kod i nyckelskåpet men det finns ännu en byrå och stolar kvar i slöjdsalen.

Men Glad Valborg !

 

Insulit

Förra veckan satte vi insulitskivor innanför väggarna på huset i Medåker. Det är alltså fråga om mjuka träfiberskivor. Redan år 1915 fick Carl G. Muench från St. Paul, Minnesota patent på insulit som marknadsfördes som ljudabsorberande material. Insulit sattes på 30-talet innanför så gott som alla stockhus och gjorde dem mycket tätare och förbättrade isoleringen.

Det är ett utmärkt material som är hygroskopiskt (trämassa) och isolerande. Det har återkommit på senare tid bland annat i formen Soft Lion skiva. Rikssvenskarna som inte kan tala svenska mer kallar den”porös board”. Treetex är ett produktnamn på mjuk träfiberskiva i Sverige.

I trappuppgången fanns det tidigare buckliga masonitskivor (hårda träfiberskivor eller hårdkartong) som inte alls var täta. Bakom en del av dem fanns dessutom mineralull. De var spikade på regler vilket är illa för så tunna skivor (4 mm). Så jag rev bort alltihop.

DSCN4722

Bakom skivorna och ullen fanns den ursprungliga stockväggen. Den hade varit lerklinad och på ena väggen var lerkliningen ännu i fint skick. Lerklining innehåller en massa halm så den både tätar och isolerar och är ett utmärkt material innanför stockhus. Fungerar ungefär på samma sätt som insulit.

DSCN4726

Hacken i stockarna är till för att lerkliningen skall fästa bättre. Stockväggen är förstås ojämn så jag satte in bitar av skivor för att jämna ut det värsta. Helt slät behöver väggen inte vara men det är bra om det finns någorlunda hyfsat stöd bakom skivan. Jag skruvade fast skivorna med stora brickor under skruvarna. Förr använde man spikar men spikhuvudet gick lätt igenom skivan. Tanken är att limma grålumppapp över skivorna innan de målas eller tapetseras och då ser man inte skruvhuvudet och brickorna. Eftersom trappan är kall så köpte jag rostfria brickor så att eventuell kondens inte får dem att rosta.

DSCN4749

I kanten på den vänstra skivan syns skruvarna med brickor. Man kan dra åt dem så mycket att de litet sjunker in i skivan.  Det tog en hel del tid att passa in den nya skivan (jag satte dit och tog bort den omkring 40 gånger) innan jag fick den tillräckligt tät. Men det var ingen idé att byta skivor ifall jag slarvade med tätheten. Nu går det inte ens ett knivblad in i springorna. Isolering är inte så viktig som täthet. Det finns en del plåtlappar över hål i stockväggen. De är huvudsakligen till för att möss inte skall komma in. Lägg märke till att jag märkt ut var såtena finns (såt=springa mella stockarna). Den märkningen skall flyttas utanpå den slutliga ytan också så man vet var man inte kan fästa nånting – livet blir mycket lättare på det viset.

Lerkliningen på den andra väggen var fin och jämn så det behövdes inga skivbitar där – bara en list i nedre kanten där bröstlisten tidigare varit. Det kommer ny bröstlist ovanpå panelen men den kommer utanpå de nya skivorna.

DSCN4728

Om man vill så kan man sätta in ett lager insulitskivor till men vi skall först se hur det här fungerar. Det blev inte färdigt eftersom det finns en elcentral i trappan och det är mycket arbeta med att sätta skivor bakom den. Det behövs också fibercementskiva bakom centralen av brandsäkerhetsskäl.

Nästa skede efter skivorna är att limma grålumppapper. Det behöver förlimning eftersom bägge ytorna är starkt sugande. Man sätter alltså tjockt med tapetklister på både skivor och papp och låter det torka. Därefter sätter man en ny omgång lim på pappen och limmar upp den. Men det är en annan historia …

 

Fönsterkursen

Fönsterkursen som Gamla folkskolans vänner ordnade den 13 april blev riktigt lyckad. I den deltog 18 personer vilket var vad som rymdes med. Redan nu fick en del titta övar axeln på andra för att se hur Ewa-Maria Wiik fixade till gamla fönster. Tyvärr glömde jag att ta foton från tillfället – man borde ha en skild fotograf som inte har annat att göra än fotografera. Och den här redogörelsen kommer ganska sent beroende på att vi åkte till Sverige genast efter kursen.

Göran hade med sej frontlastaren och vi tog ned ytterbågarna på sydsidan. De är de som först borde kittas och målas. På nordsidan är fönstren mycket bättre. Huvudsakligen är det målningen (nån plastfärg ?) som flagar och så har kittet torkat och fallit ned i nedre kanten på rutorna.

Ett bra tips som vi fick av Ewa-Maria är att blanda linoljekitt med terpentin och dra den blöta massan på kitt som spruckit upp. Då terpentinen avdunstar så fyller kittet sprickorna och tätar dem. En del kitt som är sprucket kan sitta mycket hårt fast och det är alltid riskabelt att ta bort det. Då terpentinen avdunstat kan man måla utanpå med linoljefärg.

Det är ett jättejobb att renovera ett fönster fullständigt. Som Ewa-Maria sade så är det bäst att inte försöka fixa alla fönster under en sommar utan försöka få ett fönster gjort i stället. Annars blir arbetet övermäktigt.

Personligen håller jag mej till den gamla regeln att hellre göra för litet än för mycket och att aldrig försöka reparera nånting som inte är sönder. Vid renovering av hus gör man tyvärr ofta det stora misstaget att göra för mycket. En hälsosam lättja och allmän långsamhet är värdefulla egenskaper hos en byggnadsvårdare :-).