År: 2017

Problem i nätet

Det är fortfarande problem i nätet och Brännskogen är utan förbindelser. Nånstans finns det en elektronikburk som fungerar ibland och ibland inte. Ibland fungerar den åt ena hållet och hur det bara råkar … Den är svår att hitta men jag söker och söker hela tiden.

Det är lätt att hitta en burk som är helt död men de som fungerar till hälften är ytterst besvärliga.

Senare uppgifter:  Brännskogens växel är om inte död så helt förvirrad. Jag försöker få dit en ny så fort som möjligt. Åskan har tydligen ställt till med mycket skada den här gången.

 

Åskan brände laddare på Hopenbackan

I går hade vi för första gången på länge ett ordentligt åskväder. Strömmen var borta ett par timmar mitt i natten men annars var det (vad jag vet om nu) inga problem utom att en laddare i Hopenbackans central blev stekt.

Om det är problem någonstans med nätet så sköter Christian Nyholm om dem (tel. 050-5902982).

Först bör man kolla om lamporna på mediakonvertern Fiber2Home (den grå burken på väggen med 6 lampor) lyser. En lampa överst till höger skall alltid lysa – annars är det troligen fel på nätdelen (den svarta mojängen i vägguttaget). Den är enkel att byta och det finns en mängd av dem på gamla skolan. Kolla om det är 5V eller 12V !

Om lamporna till höger lyser så är anslutningen till nätet troligen i skick. Om lamporna till vänster lyser så finns det kontakt till burkarna i huset (vanligen routern). Om lamporna till vänster inte lyser så är det problem inne i huset. Lamporna längst nere skall blinka då det går trafik i nätet.

Routerns lampor skall förstås lysa men den kan också ha hakat upp sej och då kan man dra ur strömstöpseln för nån minut och sedan sätta i den tillbaka.

 

Stor vidaklyyvantalkå

Det blev en lyckad vidaklyyvantalkå (vedklyvning) på gamla folkskolan på lördag. Över 30 personer deltog och vi fick en massa ved i vedlidret för vintern. Bäst av allt var att den gamla vedklyvaren från 1920-talet fungerade fint. Det är effektiva maskiner och de stora yxorna klyver lätt och snabbt stora vedträn. På en timmer var hela hopen kluven och inradad.

Enligt Simos Verner som mycket väl känner till Lillstubackans klyvare (tillverkad på 1920-talet) så behövs det 9 personer för en vedklyvningstalko: Två bär virket till maskinen, en sågar, två klyver och fyra radar. Om man har kort och klent virke så kan en person klara av att lyfta virket på sågbocken.
Vedklyvaren drevs av en Steyr dieseltraktor (en av de första dieseltraktorerna) via en remskiva.

Klyvaren är gjord helt i trä förutom yxarna, sågklingan och järnbeslagen. Inne i det stora trähjulet finns cement så att yxarna skall klara av att hugga klabbarna.

Yxarna går upp och ned i sina hållare drivna av hjulet.

Virket läggs i en lång vagga för att kapas av sågklingan. Det är viktigt att vagga rör sej rakt och stabilt så att klingan inte “kniper”. Man för virket fram till mothållet som är en metallbit löst fäst med en bult. Längden på klabbarna är viktig så att de går in under yxarna men är så långa att de klyvs ordentligt.

Drivningen är med remmar som bör vara lämpligt spända. Man kan hälla sirap på drivhjulet för att remmen inte skall slira.

Och så har vi huvudmaskinisten Göran vid sågsklingan.

Antas Bengt visade att de gamla takterna sitter i än och klöv skickligt klabbarna.

Modern skyddsutrustning fanns inte förr.

Radarna skall inte förglömmas.

Det bästa med talkoarbetet är ju talkokaffet som tillsammans med Ingas fina smörgåsar och en hel del prat avslutade dagen. Men ännu samlade vi ihop en mängd starka karlar som lyfte ned den gamla svarven från uthusets vind och bar in den i slöjdsalen. Den skall sättas i skick och ställas upp på nytt. Verner berättade om hur den i tiden användes i den lilla skolsalen som nu är uppdelad i virkeslagret och lilla salen. Svarven stod i hörnet mot ytterväggen och drev med en trampa. Men mera därom senare.

Vädret var fint – torrt men inte för hett. En riktigt lyckad dag.

 

Vidaklyyvantalkå lö 15 juli 10:00

Nu ser det ut att det verkligen blir vidaklyyvantalkå (vedarbete) på lördag. Vi var tvungna att flytta den framåt med en vecka på grund av tidsbrist. Läs närmare om vedarbetet på http://hindersby.net/nywp/?p=3623 (men den blev alltså flyttad till lö 15 juli).

Vi klyver alltså ved för gamla folkskolan för nästa vinter. Det behövs nu då vi har en stor kamin för att värma upp slöjdsalen. Samtidigt vill vi visa hur det gick till då man klöv ved i slutet på 1940-talet och början på 50-talet.

Bilden är från bondedagen 2014 och visar Lillstubackans bolagsklyvare.

Man får gärna delta i arbetet men det går bra att bara titta på också. Ifall nån har kvar gamla arbetskläder från den tiden så kan man ju klä upp sej i dem.

Till talkåarbetet hörde också samvaro och kaffedrickandet (mat ifall det var ett större arbete). Inga bjuder på kaffe med tilltugg (frivillig avgift till stöd för gamla folkskolan).

Man kan också beundra den fina skolan som är i utmärkt skick (byggd 1899) i motsats till de mögelhus som byggts efter 1960-talet då byggnadstekniken försämrades katastrofalt. Vi håller på att kitta och måla fönster. Köket, arbetsrummet och lilla salen är nymålade och nytt trägolv skall snart läggas i arbetsrummet. Sedan kan man beundra den fina kaminen i stora salen (gåva av Christine och Gunder).

Utanför skolan vid verandan finns den nya brandstegen av gammal modell som Göran tillverkat av lärk. Mycket stabil.

Vädret lär bli svalt men torrt. På fredagen skall det regna men inte mera på lördagen. Om man nu tror på 10-dygnsprognosen. (Se femdagarsprognosen från yr.no för Hindersby i sidopanelen nere till höger )

Alla hjärtligt välkomna !

 

Äkta brandstege av trä

Göran har satt ihop en fin brandstege av trä (lärk) som vi ställde upp vid gamla folkskolan. Det gick enkelt med storsäcklyften på frontlastaren. Dert var bra med maskinell hjälp för stegen är mycket tung.

Det gick utmärkt att ställa både höjd och lutning med frontlastarens hydraulik.

Det är bra att stegen går upp över taket för då kan man hålla i översta steget då man stiger över till takstegen. Nu skall det ännu sättas sten eller platta under nedre ändan så den inte ruttnar.

Stegen passar bra till huset.

 

Johannistang 2017

Ett svalt Johanni 2017 men inget regn.

Kransarna placeras runt johannistandjin.

 

 

Och spikas fast.

De nordiska flaggorna radas ut.

Johannistandjin dras upp maskinellt nuförtiden och det farliga resandet med stolpgafflar är historia.

Flaggorna binds vid de dubbla stödlinorna genom block överst på stången så att de kan hissas upp (och ned).

Det är alltid litet tävling vilket av de fyra lagen som lyckas binda sina flaggor först.

Blåsigt och mulet men inget regn i år.

Efteråt välförtjänt kaffe med bulla.

Ååtär eitt Johanni opa te gamal Leikanlindån vidär ååbrooen.