Huuse brann int opp ennu …

I gåår så börja ein steikpannå me margariin brinn opa elektrisk helln. He too sidan eild i filtre i kååpån ovanför helln såm ju va fullt me flåt å sidan börja eildn far me ventilatjoonsröören opp moot vinn. Hela stuvun va full me svartärr röök å lågåna sloo opp moot tatji.

Ti all tuura så va dii plaströör för vatne ti diskboorde fast i ventilatjoonkanaaln å plaströöre smelt å vatne börja sleck eildn. Annår sku hela huuse ha brånni opp. Näär brannkåårn kåm så hadd eildn redan slåkna – me jelp åå Henrik såm satt ein brandfilt uutanopa. Tåm sååga ypi veddjin baakåmm helln ti sii att he int brann tii å såå me värmekamera i ein tiima att he int hadd tajji eild i millantatji.

Brannbisana va braa men te förbanadi nöödcentraaln höör faan til – rikitt reint uut sagt ! Tåm sjiitana hitta inte Hopenbackveein – antaagligen för att dåm staava he Hupenback … Tåm såm ha laga te nyy nöödcentraalsysteemi sku boda huudflengas, hackas i bitar å kookas i ålja ! He e alldeilis väärdelöust. Tåm kan spar bårt hela sjiite me ein gangå. He dågär int ti någa.

 

DSCN3601

He va nu så näära he kan va ti att huuse sku ha blivi askå. Å brandfiltar å sleckari ska setas så att man siir dåm djinast. He e int tiidär ti gaa å frååg kvar dåm e.

 

HB Service ger lån åt ungdomsföreningen

På bolagsstämman söndagen den 27 april beslöt bolagsstämman att bevilja ungdomsföreningen ett lån på max 50 000 euro för takreparationen. Lånevillkoren skall ännu diskuteras men med dagens låga räntor blir det knappast något dyrt lån. Lånetiden blir ganska lång. Bolagsstämman ansåg också att det behövs någon form av säkerhet.

För övrigt omvaldes styrelsen och man kunde konstatera att ekonomin är god. Fibernätet har fungerat bra. Underhållet hos abonnenterna har flyttats över till utomstående krafter. Christian Nyholm i Lovisa (tel. 050-5902982 under arbetstid, epost huolto@mbcenter.fi) sköter om både nätanslutning och underhåll av routrar samt datamaskiner. Det är mycket förnuftigare eftersom de flesta problem uppstår utanför nätet även om det många gånger är svårt att veta förrän man tittar närmare på systemet. Speciellt trådlösa routrar har krånglat.

Alla bör fästa stor uppmärksamhet vid dataskyddet eftersom angreppen inom nätet ökat kraftigt. Farligast är trojaner (små program som sätts in i datorn) som kan övervaka varje knapptryckning (lösenord och bankkoder !). Uppdaterar snabbt programmen då det kommer säkerhetsförbättringar !

 

Ny teaterpjäs om Hindersby

Snart börjar läsningen av den nya pjäsen som Isa har skrivit. Den här gången går vi tillbaka långt i tiden till Hindersby första tider. Nu vet jag ännu inget om pjäsen men redan upplägget sätter fantasin i rörelse.

Hur såg det ut då den första hindersbyggaren kom till den här trakten ? Hur gick det att bygga det första huset och odla upp den första åkern ? Det kan inte historikerna ge svar på men kanske teatern är bättre på det. Med kännedom om hurudan människan är och allmän kunskap om livet för nästan tusen år sedan kan teatern ge oss en bild av hur den första hindersbyggaren – låt oss kalla honom Hindrik – hade det.

Det var troligen bara kärr och  stenbackar som Hindrik såg då han första gången kom uppför ån. Om han nu kunde det för den var troligen full av omkullfallna träd. Inte för att det var vår nuvarande å utan en mera vild sådan. Översvämningarna var troligen mycket värre på våren och kanske vattenmassorna spolade bort alla träd .

På vintrarna var det lättare att röra sej över de frusna kärren som inte hade någon skog utan ännu på 1800-talet var våtmossar. Bara vargarna strövade omkring i stora flockar.

Alfred_Wierusz-Kowalski_Vargtavla

Tavla av Alfred_Wierusz-Kowalski från 1890.

Hindrik och hans familj var troligen tuffa typer så de klarade sej nog. Kanske han ägde en verklig dyrgrip: en yxa. Med den byggde han huset och tillverkade allt behövligt  av trä som det fanns tillräckligt av. Troligen hade de djur också för de första åren kunde de inte leva på skörden från åkern. Litet får kanske. En ko hade varit verklig lyx. Då fick yxan vara vapen som Hindrik klöv skallen på vargarna med för att freda de dyrbara husdjuren. Och en vargskinnspäls var inte fy skam på vintern.

Om Hindrik var rik så kanske han ägde en häst. Det hade underlättat uppodlandet i högsta grad för hästen var stark även om vikingatida bönder  inte var några soffpotatisar. Och säkert hade Hindrik en gumma också. Eller tvärtom. Kvinnfolket var gårdens verkliga härskare och utvalda med förmåga att arbeta – inte enligt utseende. Det var helt enkelt fråga om att överleva.

Knappast var Hindrik någon viking utan snarare den broder som var mer intresserad av att bruka jorden än att med vapen i hand röva ihop guld och silver. Han var den tråkiga brodern som bara var intresserad av att arbeta och bygga upp en gård. Men ingen vet huruvida Hindrik överlevde eller om svälten tog honom, eller vargarna ? Kanske någon annan senare flyttade in i hans öde gård och fortsatte uppodlandet ?

Men det här är bara fria fantasier som inte har nånting med Isas teater att göra. Hon har sin egen bild av hur byns första tider såg ut och det blir spännande av höra och nästa vinter se dem.

 

Telefonkatalogen 1936

Jag lånade Kycklings telefonkatalog och skannade in den. Det är intressant att se Hindersby telefoner för snart 80 år sedan.

(Klicka på bilden för att få den större)

telefon_hindersby1_Scan-140401-0003

telefon_hindersby2_Scan-140401-0004

telefonkatalog_1936_parm_Scan-140401-0002

Nuförtiden finns det ingen ordentlig telefonkatalog mer. Och numrorna ändras hela tiden då folk byter mobiltelefon och operatör. Jag har Ålands mobiltelefon eftersom det är enda operatören som använder två nät: DNA och Elisa. Därför är täckningen bäst av alla. Men mitt nummer finns inte i någon katalog på fastlandet. Inte heller på nummerupplysning. Fast det har både för- och nackdelar …

Många av de gamla numren finns kvar fastän det är satt en del siffror framför. Vi har 6140-56 och snart blir det väl nödvändigt att sätta in både riktnummer och landskod 358196140-56. Det har man redan haft länge i Danmark. Telefonnumror är nånting som man knappast ens försöker komma ihåg eftersom de vanligaste finns i mobilens kontaktlista.

HB Service AB bolagsstämma söndag 27 april

Styrelsen beslöt preliminärt att årsmötet skall hållas söndagen den 27 april ifall revisorerna godkänner bokslutet. Årests resultat är positivt och styrelsen föreslår att dividend delas ut. Därför är det viktigt att meddela rätt adress (och kontonummer) åt bolaget. Också förändringar i aktieägandet måste meddelas åt styrelsen (skriftligt eller epost).

Dessutom skall ett lån åt ungdomsföreningen behandlas på stämman.

Långsam sida

WordPress (det program som används för Hindersby.net) har blivit otroligt långsamt och nu vet jag varför. Galleriet med foton tog 73 sekunder att ladda men då jag inaktiverade galleriet så laddades sidan på 0,45 sekunder.

Tyvärr måste jag hålla fotogalleriet inaktiverat tillsvidare tills jag hittat en bra lösning att visa fotografierna.

Lyckad vildsvinsjakt

I går kväll lyckades Simos Leif knäppa ett vildsvin efter att ha vaktat många nätter i Aaltjärri där jag lämnat ett lass dåligt vete (från det våta året 2012) som lockbete. Jägarna har haft ett skjul där ganska länge så vildsvinen hunnit vänja sej vid det. Och i går kväll vid sjutiden så kom det fem vildsvin för att äta och ett  blev kvar.

DSCN3400

Här ser vi de bålda jägarna Brusas Kalle och Simos Leif med vildsvinet som lär vara en årsgammal sugga.

Vildsvinen ökar alldeles explosionartat och är ganska svårskjutna eftersom de mest rör sej på nätterna. It idningen hade någon påstått att det finns ett hundratal i Finland vilket är på tok för litet. Så många har vi redan i Hindersby med kringliggande byar.

I Sverige har vildsvinen på kort tid blivit rena landsplågan och uppgår till omkring 400 000. Antalet krockar med vildsvin är redan större än antalet älgkrockar. Man skall inte stiga ur bilen om man kör på ett vildsvin för galtarna kan vara rent livsfarliga med sin tyngd och sina stora betar.

Hoppeligen fortsätter jaktlyckan för även om jägarna lyckas skjuta bort en hel del så ökar antalet i alla fall.

Tallmosans torvbad gräves

Nu gräver Ollas Bengt badsjön  (för fåglar) i Tallmosan. Torven breds ut på stränderna och ser ännu hög ut men lammnar säkert en hel del de närmaste åren.

DSCN3389

DSCN3393

Det här blir den ”stora” ön i sjön.

DSCN3396

Vallen runt sjön. Om ett par år syns den knappast mer för torven är mycket mjuk och far ihop då den utsätts för syre.

DSCN3397

Vintern har kommit

Trots en väldigt lång höst som pågick långt in i januari. Bilden uppe på Hindersby.net visar för det mesta årstiden men den visade svarta fält mycket länge den här vintern. Nu har det kommit litet snö så bilden måste ändras. Ibland får man en känsla av att halva byn flyttat upp till Tallmosan för där är det livat just nu. Men så har vi också väntat länge på att det skall frysa ordentligt på barmark – i många år har det varit djup snö som förhindrat att marken fryser ordentligt.

Nu är det bråttom. bråttom att få skogsarbetet undan för det är bara omkring två månader kvar av vintern. I april kan det redan bli för varmt – åtminstone på mossarna. Allt annat får vänta på våren (utom bilbesiktningen …) och på kvällarna blir det inte mycket gjort för då ligger gubben på soffan. Konditionen är usel så där i början på skogssäsongen.

DSCN3380