Nu är äntligen den nya kalendern för år 2025 färdig. Fast den kan ännu ändras litet innan den går i tryck. Ofta är det så att det finns för mycket bilder för vissa månader och för litet för andra. Till exempel mars månad är det ganska litet urval för. Så om någon har en riktigt fin bild för mars 2024 så går det ännu att byta bild.
Här presenteras kalendern men bilderna har ganska dålig kvalitet jämfört med den tryckta kalendern. Ifråga om Sigges karta så kommer det en stor tavla som placeras i gamla folkskolan. Det är ju lättare att se på den där än i torpet som är stängt för det mesta. Vi hoppas ha den stora tavlan upphängd till julbasaren den 14 december.
Kalendern kostar som förut 15 euro och överskottet går till Gamla folkskolan. Den kommer till utdelning i början på december. Man kan ännu beställa kalendern via textmeddelande till Inga (tel. 040-5517324) eller Nisse (0457-0184385) eller epost Inga@Hindersby.net, Nisse@Hindersby.net. Vi tar bara ett fåtal kalendrar utöver förhandsbeställningarna så det är all idé att beställa.
Det var full vinter den här gången vid julbasaren. Men den var fint organiserad och utställningarna med Rafaels tavlor och en mängd foton som bland andra Berit hämtat var mycket intressant. Jag hade tyvärr inte tid att var med annat än litet i början (begravning) så nedanstående bilder är bara från den första halvtimmen.
Rafaels tavlorMera tavlor av RafaelBerits fotoalbum och Alf Willners HindersbyfotonHela bordet fullt med fina fotonFörsäljningsbord i stora salen (slöjdsalen)Ännu ett försäljningbordVaxdukarna (heimlaga)Honung fanns det också i årAnne vid kassan
Resultatet var inte så illa – vi får en elräkning betald (tre månader). Men nu måste vi spara för elpriset är mycket högt.
Nu stänger vi ned skolan för vintern och det blir inga fler måndagsöppet förrän våren kommer med värme. Det betyder inte att skolan är helt stängd men man måste elda med ved om man vill vara där under vintern. Den stora kaminen är riktigt snabb och tar upp värmen på 20-30 minuter men de andra rummen är dyra att värma upp även om vi har värmepumpar. Sammankomster bör därför helst hållas i slöjdsalen.
Vi håller en viss grundvärme genom att sätta på värmepumparna då elpriset är lågt. I bägge WC finns det frostvakter som har hållit hyfsad temperatur och de är på hela tiden (termostat). Av erfarenhet vet vi att då solen börjar värma i mars-april så blir det ganska varmt på solsidan.
Gamla folkskolans vänner önskar alla en Glad Jul och ett Gott Nytt År !
Vid sitt senaste möte beslöt styrelsen för Gamla folkskolans vänner att planera målning av ytterväggarna nästa sommar. Det har varit behövligt redan länge för plastfärgen flagar ganska illa – speciellt på solsidan.
Plastfärgen flagar
Det är också problem med den list som går runt skolan under fönstren. På vissa ställen har den vridit sej så att det lutar inåt och regnvattnet rinner åt fel håll. Det positiva är att träet i väggen verkar vara friskt och starkt.
Väggen bakom listen är i fint skick
Verandan har litet mera problem men där är det mest fönster som borde kittas och målas även om vissa trädelar måste bytas ut.
Verandan med flagande färg
Det är inte bara fråga om att småtta på ny färg utan förutom träarbeten (ny list runt huset) så måste också plåtar sättas in ovanför den nya listen, möjligen på fotlisten och vid alla fönster så att regnvatten leds ut från väggen. Takrännorna är dåliga eller saknas på åtminstone två ställen.
Det finns också en massa arbete med att skrapa bort all plastfärg som sitter löst. Om den sitter stenhårt så är det inte nån idé att ta bort den med våld. Vi tänkte måla med äkta linoljefärg (Allbäcks) som inte innehåller lösningsmedel eller andra kemikalier alls. Det är en beprövad färg som de allra noggrannaste byggnadsvårdare använder. Tyvärr finns det också så kallad ”linoljefärg” som är ”förstärkt” med en massa skräp.
Vi tänkte klara av målandet med talkokrafter och möjligtvis litet hjälp av ungdomar som behöver sommararbete (betalt). Möjligen kan kommunen hjälpa till litet. Men det får vi se hur det går.
Att måla med linoljefärg är helt annorlunda än med de nuvarande plastfärgerna. Man får INTE måla ”täckande”. Om färglagret blir för tjockt så bildas en hinna på färgen och den blir rynkig och ful. Tvärtom skall man stryka på tunt och hellre måla två gånger för att få bra resultat. Att rätt använd linoljefärg är helt överlägsen och håller mycket länge kan vi se då vi skrapar bort plasteländet. Linoljefärgen flagar inte utan kritar med tiden. Den kan återställas genom att man drar ren linolja utanpå varvid den återfår sin glans.
Linoljefärg åldras vackert om den används på rätt sätt. Utomhus bleknar den litet med tiden medan den lustigt nog mörknar i mörka utrymmen. Vi kommer kanske att använda Herrgårdsgult som gärna får blekna lite för den är rätt starkt gul. Det är också bättre att fortsätta med en gul nyans för det krävs flera skikt målning om man vill byta färg. Mellan målningarna ser huset ganska brokigt ut. Linoljefärg måst få torka ordentligt innan man målar utanpå så det blir troligen bara ett skikt nästa sommar.
Det kan bli en hel del arbete att skrapa solsidan men baksidan är ganska snygg så där blir det mindre arbete. Verandan är nästan sämst så där blir det både träarbete och fönsterarbete. Dörren är också dålig. Men väggytan är liten på verandan.
Vi börjar med träarbeten på våren så fort vädret tillåter. Sedan skall väggarna skrapas och så hoppas vi på vackert väder under sommaren för målningsarbetet. Man får gärna anmäla sitt intresse att delta då det passar. Vi tänkte stå till tjänst med råd och dåd så gott som hela sommaren – med undantag för vårbruket.
Under vintern planerar vi arbetet och närmare uppgifter kommer senare.
Rinken bakom gamla folkskolan har fått ny vattenledning. Vi var litet nervösa för fiberkabeln som går under vägen ner mot rinken men det gick bra och blev riktigt fint. Vägen är slät och sandad och slänten från gamla folkskolan ned mot rinken blev jämn och fin. Jag tror vi får tacka Brusas Tommy för det föredömliga arbetet. Jag sätter in ett par foton så får ni se själva.
Den nya vattenledningen är ansluten till kommunens vattenledning i skogen bakom folkskolan.
Det har varit besvärliga år men nu börjar vi på nytt med Gamla folkskolans vänners
Årsmöte söndagen den 19 juni 2022 kl. 14
på gamla folkskolan. Förutom stadgeenliga ärenden föreslår styrelsen att Isa Stenberg kallas till hedersmedlem.
Isa flyttade i fjol till Åland för att vara närmare familjen och har svårt att delta i vår verksamhet men hon följer ständigt med och uppmuntrar oss. I samband med flytten fick vi en mängd möbler av Isa. Och så vet vi alla vilken enorm kulturgärning hon utförde med sina Hindersbyteatrar.
Vi diskuterar också verksamheten i framtiden. Även om vi inte kan fortsätta direkt där pandemin stoppade verksamheten så finns det en hel del vi kan göra. Vi dricker kaffe och diskuterar också utanför årsmötet.
Den här våren har vi på gamla folkskolan gått över till ett elavtal med olika pris för varje timme. Samtidigt har vi satt in fjärrstyrning till värmen för att kunna styra förbrukningen till den tid då elpriset är lågt. Och det är mycket stor skillnad. Inom ett dygn kan elpriset ändras från 0, 1 cent per kWh till 30 cent, dvs. 300 gånger.
Ovan visas elförbrukningen, priset och utomhustemperaturen. Inomhustemperaturen kan vi ännu inte sätta i en databas även om vi nog kan mäta den över fjärrstyrningen. Den gula kurvan som är elpriset varierar som synes mycket kraftigt. Den här bilden visar bara fem dagar men det ser ungefär lika ut annars också.
Den blå kurvan som visar elförbrukningen kan också variera även om den nu inte har så många toppar eftersom värmen för det mesta är avstängd då det är varmt ute. Den spets som syns beror på att värmen i boilern slogs på just då. Huvudsaken är att den blå kurvan är låg då den gula kurvan är hög, dvs. liten elförbrukning då priset är högt.
Nu är det för sent att riktigt visa hur man kan styra då det är kallt ute eftersom fjärrstyrningen blev klar först förra veckan. Bilden ger i alla fall ett hum om vad det är frågan om. Man kan inte sitta hela dygnet runt och fjärrstyra per timme men det behöver man inte heller. Om man ser på den gula kurvan så är det nästan alltid riktigt billig elström mellan klockan tolv på natten och sex på morgonen – men inte alltid.
Fjärrstyrningen har också inbyggd klocka som man kan programmera för en vecka framåt med en minuts noggrannhet. Nordpool meddelar följande dags elpriser på eftermiddagen och man kan då kontrollera om klockan är rätt inställd och ändra den. Det finns en klocka per värmepump (eller värmebatteri).
Eftersom ett hus håller värmen ganska länge så behöver man egentligen aldrig använda elström då den är dyr – speciellt då det inte bor någon i gamla folkskolan. Det är inte enbart på natten som priserna är låga. Ibland kan de gå ned ordentligt också mitt på dagen. Pristopparna kommer mest på morgonen och på kvällen. Men det gäller inte alltid så det är bra att ha som rutin att följa med Nordpools priser.
Om det blir ett möte någon kväll så kan man sätta på värmen även om priserna är höga för det blir inte så dyrt om man bara har på värmen en kort tid. Om man har haft på värmen då det är billigt så är huset ganska varmt redan från förut och en tilläggsuppvärmning för en dag eller kväll blir inte dyr.
Nästa steg är förstås att automatisera styrningen så att den följer de billiga priserna. Det är inte så enkelt och inte så billigt. Det finns nog sådana system men de kostar mer än de smakar för oss. En vacker dag då det är dåligt väder och jag inte har något annat att göra (he-he …) så skall jag bygga ett automatiskt system.
Den här våren gick till att utveckla systemet så det blir testat på allvar först nästa vinter. Det har stor betydelse för vår ekonomi för elräkningarna är den allra största utgiftsposten. Nu måste man komma ihåg att elenergin bara är en del av elräkningen. Därtill kommer elöverföring och elskatt och de ändras inte utan är desamma för varje kilowattimme. Och så grundavgiften som är helt oberoende av hur mycket elström vi använder. Ungefär hälften av räkningens slutsumma är elenergi så det är där vi kan spara.
Det har varit ganska bedrövligt i två års tid. Vintern var snörik och kall och åtminstone jag gillade kölden för vi hade en så fin skogsvinter som vi inte haft på länge. Men våren har varit kall och långsam. Ifall man vill se det positiva så har vårblommorna – isdroppar och blåsippor – blommat länge just på grund av kylan. Scillorna har som vanligt bildat ett blått hav under äppelträdet vid uthuset.
Scillahavet under äppelträdet
Utsikten bakom skolan har förändrats eftersom en hel del skog huggits bort.
Utsikten bakom skolan våren 2022
På grund av den kalla våren har vårsådden blivit ganska sen. Det skall ännu regna i slutet på veckan. Jag har i alla fall haft tid att installera fjärrstyrningarna i gamla folkskolan. Det är ganska nödvändigt eftersom elpriserna varierar upp till 300 gånger inom ett dygn … Vi har haft priser på under 0,1 cent/kWh och sedan kan de plötsligt gå upp till 30 cent/kWh. Det är inte så enkelt att priserna följer någon bestämd tid så man behöver nog fjärrstyrning för att klara av att följa de billiga priserna.
Jag hittade i vintras ett ganska bra och billigt system: Shelly från Bulgarien. De har sålt det i hundratals tusen exemplar och det finns ett forum med 10000 deltagare. De första styrningarna installerade jag i slutet på februari men sedan lärde jag mej en hel del och började installera smartare system i början på maj efter att ha skaffat mera komponenter och elektronik.
De först var små mellanpluggar men nu har jag fast installerade system för fyra värmepumpar – bara slöjdsalen är utan. Det finns egentligen två Shelly fjärrstyrningar i samma dosa. Den ena mäter effekten och är huvudkopplare medan den andra (Shelly uni) kan mäta temperaturen i rummet och styra värmepumpens funktioner.
Två Shelly-fjärrstyrningar innan locket lagts på
Det är inte bra att bara koppla på och av strömmen till en värmepump för det frestar på kompressorn som behöver tid på sej att jämna ut trycket i rören. Därför har Uni två reläer som kopplar motstånd parallellt med värmepumpens temperaturgivare (ett NTC-motstånd). Då tror värmepumpen att det är varmare än det är och reglerar snällt och försiktigt ned värmen.
Fördelen med att styra värmen i ett hus är att det svalnar mycket sakta så man kan välja när man vill ha värmen på och när man kan spara. Speciellt bra är det i gamla folkskolan där det inte bor någon. Huvudsaken är bara att hålla temperaturen över noll – och inte ens det är nödvändigt utom i vessorna.
Vi kan inte spara hur mycket som helst. Fastän elenergin ibland kostar 0,1 cent/kWh så måste vi betala lika mycket hela tiden för elöverföring och elskatt. Så det gäller fortfarande att spara kW-timmar. Men vi har möjlighet att hålla elkostnaderna i schack betydligt bättre än förut.
Mötesrummets värmepump drar nu 1,5 kWMötesrummets temperatur är nu 17,4 grader
Med Uni kan man sänka temperaturen i två steg: Channel 1 och 2. Det är bara att klicka på omkopplarsymbolen till höger. Då den lyser blå så är parallellmotstånden inkopplade och temperaturen sänks.
Sänkningen påkopplad (blå ringar till höger)Nu har effekten gått ned till 16,6 W
Det finns möjlighet att ställa in tidsstyrning också och programmera för en vecka framåt. Nu vet vi elpriserna bara en dag i förväg så vill man vara riktigt sparsam så ställer man in för varje dag skilt. Men jag har märkt att elpriserna för det mesta – inte alltid – är lägst mellan klockan tolv på natten och sex på morgonen. Ibland kan de vara låga en hel dag och då kan man passa på att värma upp alla rum i skolan.
De högsta priserna är mellan 7 och 10 på morgonen och 7 och 10 på kvällen. Men det varierar en hel del. Nu kan vi i alla fall relativt lätt spara på elräkningarna. Det syns inte riktigt än i vårens räkningar för jag har först nu fått hela systemet igång.
Åtminstone behöver vi inte åka ned till skolan för att sätta på värmen. Hoppeligen så kan vi snart börja med mera verksamhet även om de senaste dagarna har kommit med dystra rapporter ifråga om coronan. Sommaren torde i alla fall bli bättre.
Det blev en ordentlig vinter i år. Först var det kallt i slutet på december och sedan kom det en hel del snö i januari och februari. Covid-19 fortsatte in på det nya året 2022 och smittspridningen bara ökade men den nya omikronvarianten verkade vara mindre farlig.
Efter julbasaren i december har inga tillfällen ordnats så det gjorde inte så mycket att gamla folkskolans gård fick en massa snö. Det värsta var att snöplogen satte höga vallar vid porten så man inte alls kunde köra in. Den 2 februari körde jag därför bort en hel del snö.
Snövintern 2022Is under snön
Det gick annars bra men det fanns is under snön så den stora traktorn började gå sidlänges där marken lutade (jag har inga broddar eller kedjor). I alla fall fick jag bort det mesta. Men så kom det ett snöoväder till och sedan började snöhoparna bli ganska höga.
Snöhoparna växer
Jag körde upp vägen ned till rinken men det började bli problem med den hala isen så den blev inte så bra.
Vägen till rinken
Huvudsakligen ville jag ha upp porten så att jag kunde installera fjärrstyrning för värmepumparna. Eftersom vi nu har elavtal med elbörspriser så lönar det sej att styra enligt timpriset.
Fjärrstyrning för eluttag
De små runda mellanstöpslarna på bilden innehåller datamaskiner med trådlös anslutning till skolans rutter och vidare till Internet. Man kan fjärrstyra och programmera dem nästan hur man vill. Så nu sitter jag och styr allting hemifrån över nätet.
Fjärrstyrning av värmepump
På bilden ovan ser man att värmepumpen i köket just drar 135 W och att den är inställd att kopplas på mellan klockan 12 och 05 på natten då elpriserna vanligen är litet på 1 cent per kWh. genom att klicka på den runda blå ringen uppe till höger så kan man sätta på och stänga av den när man vill för hand.
Vem som helst kan inte styra värmepumpen utan man måste känna till lösenordet. Det här är rätt så billiga strömbrytare omkring 20 euro. Tanken är att sätta in skilda fjärrbrytare för varje värmepump och för värmeslingorna längs rören samt för boilern.
För fasta installationer kan man sätta in en liten dosa som innehåller alla funktionerna och kan styras från mobiltelefonen också. Den här klarar av 16A enfas men om man vill styra trefas så behövs också en kontaktor. Shelly har också mätdosor som kan mäta temperatur, fukthalt och energi.
Fjärrstyrning för 16 A med WLAN och Blåtand
Alla värmepumparna var avstängda då det var litet varmare ute. Inomhus var det +2 grader i slöjdsalen och omkring +5…6 grader i de små rummen på solsidan. Senast hade jag på en värmepump i köket och den höll +10…12 grader i köket, arbetsrummet och mötesrummet (med omkring 0 grader ute). Vi borde nog få ned elräkningarna ganska mycket med den här styrningen.
Nu börjar solen redan värma på dagarna så man kan lugnt stänga värmen då det är dyr el och bara sätta på på nätterna. Ett hus håller värmen ganska länge så det hinner inte bli mycket svalare fastän värmen är avstängd på dagen.
Pandemin verkar så småningom avta så det kanske blir mera verksamhet senare på våren och åtminstone till sommaren. Om det nu inte kommer nya varianter … I alla fall så kan det löna sej att planera verksamhet det här året.
På julbasaren fick vi höra om ett brev som skrevs för 106 år sedan. Det fanns under väggpappen på Svennas och Tallbergs Rune och Helena lät mej fotografera det. Texten var skriven på en pappbit som var ungefär 60×60 cm med blyerts (timmermanspenna ?).
Hälsningarna från 1915
Texten är aningen blek men helt läsbar:
”Påsatt 11 December 1915 af H. Eklund målare och Hinrik Pettersson timmerman.
Snö på marken 1 aln
9 December 33 gr:er kallt
Wäderleken omväxlande
köld med urwäder
Nissas åbro bygges samtidigt af Byggm. G. Andersson”
Det här är ett mycket intressant historiskt dokument. ”Nissas åbro” är alltså bron över ån vid Hopenbackan och byggmästare G. Andersson känner vi som ”Stein-Gusta”.
En aln är ungefär 60 cm så det var en hel del snö. Vi hade 22 minusgrader i början på december men det var ännu kallare år 1915. Men omväxlande väderlek har vi också haft.
För hundra år sedan nubbade man fast rätt så tjock papp på väggarna som sedan tapetserades eller målades. Det var ett steg framåt från det tidigare underlaget som utgjordes av tidningar limmade på stockarna.
Möjligen var H. Eklund den Herman Eklund (27 år) som den 20 april 1911 gifte sej med Anna Matilda Lindroos (22 år). De fick 4 november 1923 sonen Gustav Valdemar (Målarns Gusta).
Det var litet osäkert länge om det alls skulle bli någon julbasar. Nuförtiden vet man aldrig. Men det gick bra och vädret var varmt och ingen snö kom det. Det enda var att det blev ganska halt på vägarna. Den fina kaminen värmde upp hela slöjdsalen snabbt och gav också värme till tamburen och halva skolan.
I går kväll satte jag i en ugn och det blev över +27 grader på en halv timme. Sedan måste vi ta det lugnt med eldandet men började på nytt i morse. Det går bra att hålla upp värmen om man sätter i ett par vedträn då och då – men inte för många för den ger grymt mycket värme. Elden får inte heller slockna för då blir det snabbt kallt.
Det fanns massor med pepparkakor, tändrosor, stickastråmpår och annat. Och kaffe med pepparkaka förstås som var gratis.
I lilla salen var det utställning av handarbeten, bland annat de fina tomtarna med ordentliga luvor.
Det kom en hel del folk men utan att det blev trängsel. Nu har vi också de fina teckningarna av Rafaels såg och av Hurtigs torp med den gamla ladugården (som revs för ganska länge sedan). Rafaels såg fick vi av Isa och torpet av Christine som berättade att hennes mamma (Saga Grandell) hade den på väggen till sitt sovrum. Bägge skall sättas upp på vägg bara vi kommer överens om var.
Vi fick också en kassabok av Antas Bengt som Rafael Stenberg hade fört på 60-talet och det är intressant att se hur billigt (med dagens mått) det var att såga stockar på den tiden.
Dessutom visade Rune och Helena Tallberg ett foto av en papp som de hittat i Svennas hus. Det var skrivet 1915 av Byggmästare G. Andersson som tillika höll på med ”Nissas bro” dvs. det var Stein-Gusta som byggde bron vid Hopenbackan. Men därom mera bara vi hinner ta ett ordentligt foto av pappbiten som var placerad inne i en vägg på Svennas.
Det var en riktigt lyckad julbasar. Kassan var över 300 euro men så kommer det ännu inbetalningar direkt på Gamla folkskolans vänners konto. Vi har nog en elräkning betald med det och mycket andra utgifter har vi inte.
Vi tackar alla som var med och speciellt Gunder och Christine för värmen ! Skolan blev mycket mer användbar med den stora kaminen.
