Kom ihåg HB Service AB:s bolagsstämma på söndagen den 27.4 2014 kl.18 på Hemborg i Hindersby. Förutom årsmötesärendena behandlas givande av lån åt ungdomsföreningen för takreparationen.
Månad: april 2014
Gamla folkskolans vänner ÅRSMÖTE lördag kl. 14
Det blir alltså årsmöte
lördagen den 26 april 2014 kl. 14 på gamla folkskolan
precis som det planerades. Alla är hjärtligt välkomna – också nya medlemmar. Det finns inte med i verksamhetsberättelsen som bara behandlar år 2013 men i år fick vi en hel del nya medlemmar vid kursen för byggnadsvård (som Silmu höll på skolan men som vi deltog i med litet talkoarbete). Vattnet och köket tog en hel del krafter men är nu färdiga och slöjdsalen tom (tack till VAKO) och tanken är att mura upp pipan med dubbla rökgångar så vi kan sätta in två kakelugnar. Vi har anhållit om stöd för murning av Kulturfonden men även om de stackarna inte har råd att stöda oss med ett par tusen euro efter den halva Guggenheim-miljonen så murar vi upp pipan i alla fall.
Fönstren skall också tätas och kittas och målas den här sommaren och hoppeligen får vi igång arbetsrummet till vintern. Värme och vatten är i alla fall klara. Biblioteket har fått sin början då vi bar in en bokhylla i salen (mötesrummet) men det egentliga biblioteket skall bli i arbetsrummet då det blir färdigt.
I vintras lärde vi oss att avloppet i källaren borde isoleras men det skall väl gå att ordna. Till all tur var det en varm vinter för det mesta.
Vi tänkte hålla årsmöte i god tid före vårsådden men människan spår och vädret rår så nu blev det rekordtidigt vårbruk. I alla fall så körde jag nyss ett varv runt åkrarna och konstaterade att det är spitjitt så riktigt stor panik med sådden är det inte ännu. Man hinner kanske gå på årsmötet först …
Dörrarna är öppna från klockan tretton och vi ställer ut en hel del som Bertil Mickos har skänkt föreningen. Ifall jag får igång systemet så visar vi filmen om Tessjö årensning – den är nu digitaliserad. Man kan också titta på lärarinnan Olga Elgs gamla gungstol (skänkt av Christine Grandell) och en mängd böcker i biblioteket skänkta av Åke Grandell. Ett stort tack till alla som skänkt oss en massa fina saker !
Hjärtligt välkomna !
Det nya köket i full funktion vid byggnadsvårdskursen.
Ny teaterpjäs om Hindersby
Snart börjar läsningen av den nya pjäsen som Isa har skrivit. Den här gången går vi tillbaka långt i tiden till Hindersby första tider. Nu vet jag ännu inget om pjäsen men redan upplägget sätter fantasin i rörelse.
Hur såg det ut då den första hindersbyggaren kom till den här trakten ? Hur gick det att bygga det första huset och odla upp den första åkern ? Det kan inte historikerna ge svar på men kanske teatern är bättre på det. Med kännedom om hurudan människan är och allmän kunskap om livet för nästan tusen år sedan kan teatern ge oss en bild av hur den första hindersbyggaren – låt oss kalla honom Hindrik – hade det.
Det var troligen bara kärr och stenbackar som Hindrik såg då han första gången kom uppför ån. Om han nu kunde det för den var troligen full av omkullfallna träd. Inte för att det var vår nuvarande å utan en mera vild sådan. Översvämningarna var troligen mycket värre på våren och kanske vattenmassorna spolade bort alla träd .
På vintrarna var det lättare att röra sej över de frusna kärren som inte hade någon skog utan ännu på 1800-talet var våtmossar. Bara vargarna strövade omkring i stora flockar.
Tavla av Alfred_Wierusz-Kowalski från 1890.
Hindrik och hans familj var troligen tuffa typer så de klarade sej nog. Kanske han ägde en verklig dyrgrip: en yxa. Med den byggde han huset och tillverkade allt behövligt av trä som det fanns tillräckligt av. Troligen hade de djur också för de första åren kunde de inte leva på skörden från åkern. Litet får kanske. En ko hade varit verklig lyx. Då fick yxan vara vapen som Hindrik klöv skallen på vargarna med för att freda de dyrbara husdjuren. Och en vargskinnspäls var inte fy skam på vintern.
Om Hindrik var rik så kanske han ägde en häst. Det hade underlättat uppodlandet i högsta grad för hästen var stark även om vikingatida bönder inte var några soffpotatisar. Och säkert hade Hindrik en gumma också. Eller tvärtom. Kvinnfolket var gårdens verkliga härskare och utvalda med förmåga att arbeta – inte enligt utseende. Det var helt enkelt fråga om att överleva.
Knappast var Hindrik någon viking utan snarare den broder som var mer intresserad av att bruka jorden än att med vapen i hand röva ihop guld och silver. Han var den tråkiga brodern som bara var intresserad av att arbeta och bygga upp en gård. Men ingen vet huruvida Hindrik överlevde eller om svälten tog honom, eller vargarna ? Kanske någon annan senare flyttade in i hans öde gård och fortsatte uppodlandet ?
Men det här är bara fria fantasier som inte har nånting med Isas teater att göra. Hon har sin egen bild av hur byns första tider såg ut och det blir spännande av höra och nästa vinter se dem.
Telefonkatalogen 1936
Jag lånade Kycklings telefonkatalog och skannade in den. Det är intressant att se Hindersby telefoner för snart 80 år sedan.
(Klicka på bilden för att få den större)
Nuförtiden finns det ingen ordentlig telefonkatalog mer. Och numrorna ändras hela tiden då folk byter mobiltelefon och operatör. Jag har Ålands mobiltelefon eftersom det är enda operatören som använder två nät: DNA och Elisa. Därför är täckningen bäst av alla. Men mitt nummer finns inte i någon katalog på fastlandet. Inte heller på nummerupplysning. Fast det har både för- och nackdelar …
Många av de gamla numren finns kvar fastän det är satt en del siffror framför. Vi har 6140-56 och snart blir det väl nödvändigt att sätta in både riktnummer och landskod 358196140-56. Det har man redan haft länge i Danmark. Telefonnumror är nånting som man knappast ens försöker komma ihåg eftersom de vanligaste finns i mobilens kontaktlista.