Gamla folkskolan inleder verksamheten

Allt blev litet försenat i år. Hela maj gick förlorat på grund av regnandet så först nu kommer vi igång. Staketbygget började vi med men sedan blev det vårsådd. I går hade i alla fall Gamla folkskolans vänner styrelsemöte och vi tänkte oss ha årsmöte veckan efter Johanni på onsdagen den 24 juni kl.19.

Inför årsmötet skall det städas och putsas upp litet så på torsdag den 11 juni kl. 17 skall gräset slås och krattas och städas. Vi har ju en lång lista på arbeten men därifrån plockar vi bara det som behövs.

Tanken är också att inför årsmötet installera vår ”biograf”. Den består att den förstärkare som vi fick av Åke Grandell samt projektor och datamaskin. ”Filmerna” är alla i form av video på sticka eller i datamaskinen. Nu finns bland annat den årensningsvideo som vi fick av Bertel Mickos i digital form. Vi kommer att ha två ”biografsalonger” – en i stora salen och en i lilla salen. Förstås kan man använda dessa också för video och TV direkt från nätet.

Köket börjar vara färdigt. Panelen är uppspikad och det saknas bara en del lister. Ifall nån har tänkt köra ett gammalt fungerande kylskåp till avstjälpningen så kunde vi byta mot vårt nuvarande kylskåp som alls inte stannar utan fryser ned allt så länge stöpseln är i. Det får hellre åka iväg ifall vi kunde få ett fungerande kylskåp.  Det är inte påkopplat så ofta men förra sommaren under murandet var det litet besvärligt då mjölken frös till is ifall man glömde i stöpseln.

Just nu är det fönsterarbete på gång och lilla salen skall målas om i en litet mildare gul färg (den nuvarande är ganska hemsk) och så skall rullgradiner monteras upp för ”biografen”. Listarbeten finns där också men de görs så småningom då vi får tid.

Arbetsrummets skivor väntar fortfarande men nu har jag testat en teknik att skruva upp dem med rostfria stora brickor. Skruva därför att det är lättare att reglera. Spikhuvud går lätt igenom skivan.

Uppe på taket skall plåtar sättas kring den nya pipan och en hatt utanpå så den inte blir våt och fryser sönder. I vinden skall det städas upp och taket till virkeslagret (där öppningen i mellantaket finns) skall lappas ihop och isoleras med bergull. Senare skall hela vinden isoleras med cellulosaull.

Visst finns det pyssel men i stora drag är huset i prima skick så det är ingen katastrof nånstans..

Staketbygge

Vi har länge haft på listan att bygga ett staket men det har blivit uppskjutet flera gånger. Nu kom vi i alla fall igång och Göran testade om det går med hans jordborr. Visst gick det – utom vid björken där det finns en mängd tjocka rötter. Så det blev att förstärka borren.

Sandhopen vid uthuset har vi också tänkt köra bort och nu blev det nödvändigt då vi måste få bort den innan vi bygger staketet. Det blev utmärkt fyllning på vägen mot rinken.

DSCN4797

Och så staketbygget. Vi tänkte oss ett gammaldags spjälstaket med stående spjälor som är sneddade i toppen. Avståndet mellan stolparna blir lämpligtvis omkring 220 cm eftersom avståndet mellan de yttersta stolparna är 22 meter. Höjden på staketet är klar. Enligt Lappträsk byggnadsordning får man utan lov bygga ett staket som är 120 cm högt.

Göran hade en mängd gamla elstolpar som vi tänkte sätta direkt i de borrade groparna och kila fast med stenar. Sedan sågar vi av stolparna till samma höjd – snett. Två liggande battingar skruvas fast i stolparna och så skruvas spjälorna fast i dessa. Viktigt är att inte bygga fickor som håller fukt. Trä utomhus håller länge om det kan torka upp emellanåt. Så luftspalter överallt !

DSCN4794

Sandhopen är borta och stolplasset på väg. En del stolpar lämnades bakom uthuset  där det kommer 12 meter staket mot skogen.

DSCN4799

Här kommer staketet. Tomtgränsen går alldeles invid uthusets vägg. De här stolparna ruttnar inte i första taget. Gårdsplanen består av mer än 50 cm sand utanpå leran.

Och så är planen att plantera en syrenhäck innanför staketet – möjligen också längs vägen …

 

Glad Valborg

Ta en promenad till gamla folkskolan och titta på scillorna som ser ut som en blå matta framför huset och under äppelträdet.

DSCN4766

Vi hämtade också ett litet bord och två små skåp från Refurn i Stjärnhov. De säljer gamla möbler för mycket hyfsade priser. Lagret i Stjärnhov (i säteriets gamla ladugård) nära Gnesta var ganska stort i flera våningar. Där fanns möbler av alla de slag – hundratals olika stolar (om inte tusen). Hela stora ladugårdsvinden var full av stolar i flera lager.

DSCN4768

Det lilla bordet passade utmärkt för skrivaren så den kom bort från skrivbordet.

DSCN4769

Nu gäller det bara att få bort monsterbildskärmen från skrivbordet.

DSCN4771

I början av maj tänkte jag byta kod i nyckelskåpet men det finns ännu en byrå och stolar kvar i slöjdsalen.

Men Glad Valborg !

 

Fönsterkursen

Fönsterkursen som Gamla folkskolans vänner ordnade den 13 april blev riktigt lyckad. I den deltog 18 personer vilket var vad som rymdes med. Redan nu fick en del titta övar axeln på andra för att se hur Ewa-Maria Wiik fixade till gamla fönster. Tyvärr glömde jag att ta foton från tillfället – man borde ha en skild fotograf som inte har annat att göra än fotografera. Och den här redogörelsen kommer ganska sent beroende på att vi åkte till Sverige genast efter kursen.

Göran hade med sej frontlastaren och vi tog ned ytterbågarna på sydsidan. De är de som först borde kittas och målas. På nordsidan är fönstren mycket bättre. Huvudsakligen är det målningen (nån plastfärg ?) som flagar och så har kittet torkat och fallit ned i nedre kanten på rutorna.

Ett bra tips som vi fick av Ewa-Maria är att blanda linoljekitt med terpentin och dra den blöta massan på kitt som spruckit upp. Då terpentinen avdunstar så fyller kittet sprickorna och tätar dem. En del kitt som är sprucket kan sitta mycket hårt fast och det är alltid riskabelt att ta bort det. Då terpentinen avdunstat kan man måla utanpå med linoljefärg.

Det är ett jättejobb att renovera ett fönster fullständigt. Som Ewa-Maria sade så är det bäst att inte försöka fixa alla fönster under en sommar utan försöka få ett fönster gjort i stället. Annars blir arbetet övermäktigt.

Personligen håller jag mej till den gamla regeln att hellre göra för litet än för mycket och att aldrig försöka reparera nånting som inte är sönder. Vid renovering av hus gör man tyvärr ofta det stora misstaget att göra för mycket. En hälsosam lättja och allmän långsamhet är värdefulla egenskaper hos en byggnadsvårdare :-).

Beprövat byggande: Fönsterlänkar

Beprövat byggande betyder att man använder material och metoder som är minst 60 år gamla (från 1950-talet eller tidigare). Detta för att man skall hinna erfara alla problem och för att förhindra byggandet av fler mögelhus vilket tyvärr började med uppluckrandet av byggnadskvaliteten från 1960-talet framåt. Då skulle det bara gå fort och bli billigt – och dåligt. Dyrt blev det i alla fall. Speciellt om man beaktar att mögelhusen måste rivas efter 50 år medan gamla hus som stått 100 och 200 år kan vara i prima skicka (så länge man håller taket helt).

Fram till 1950-talet fanns det hård klassificering av trävirket. Den ville byggnadsindustrin bli av med för att det skulle bli billigare – för dem. Därför är nya fönster i regel av sämre kvalitet än äldre. Men under de senaste åren har intresset för virket blivit större i Sverige i och med byggnadsvårdens inverkan. Man kan söka på nätet med ”fönstervirke” men jag sätter här två länkar direkt till Alternativ.nu och Svenska byggnadsvårdsföreningen:

Fönstervirket
Materialhörnan – Fönstervirke

I Byggnadsvårdsföreningens databas kan man också söka efter andra fina artiklar om fönster.

Vid renovering av fönster är Riksantikvarieämbetet i Sverige en utmärkt källa liksom Slöjd och byggnadsvård i Västra Sverige.

Fönster: historik och råd vid renovering

Fönsterrenovering – arbetsbeskrivning

Men det gäller att vara försiktig. Då man söker på ”fönsterrenovering” så får man en massa träffar där olika firmor föreslår mer eller mindre vansinniga ”renoveringar”. Vanligen brukar jag kombinera sökordet med ”byggnadsvård” så slipper man de värsta. Men som alltid bör man inte tro på allting som finns på nätet utan gärna läsa flera olika sidor. Då brukar det småningom framkomma en bild av vad som är verklig byggnadsvård och vad som inte är det.

En bok som kan rekommenderas är

Alf Stenbacka, Eva Stenbacka:

Gamla fönster

– renovera, restaurera och underhålla

Stenbacka_perm

Den är ganska praktisk och berättar en massa om fönsterrenovering. Den finns också i Gamla folkskolans bibliotek för byggnadsvård.

Välkomna på kursen på måndagen 13 april 2015 kl. 18 på gamla folkskolan i Hindersby.

 

 

 

Beprövat byggande: Vårda de fina gamla fönstren !

Vi fortsätter med kurser i vår serie Beprövat byggande och Ewa-Maria Wiik från Stengårdens fönsterhantverk i Andersby kommer

måndagen den 13 april 2015 kl. 18-20 i Gamla folkskolan i Hindersby

och berättar och visar hur vi kan rusta upp våra gamla fina fönster. Det finns ännu en hel del gamla fönsterbågar som är hundra år gamla och gjorda av speciellt utvalt virke. De är ytterst värdefulla och av mycket bättre kvalitet än de nya snabbt och billigt producerade fönstren. Ofta behövs bara omkittning och målning för att de skall bli bättre än nya.

Det kommer mera information om kursen men reservera redan nu måndagskvällen. Eftersom vi fick pengar från Kulturfonden så är den gratis men vi vill gärna ha anmälningar så vi vet hur mycket kaffe vi skall koka. Vi har ungefär tio arbetsplatser i slöjdsalen så de tio första får ta med sina fönsterbågar.

Kursen kommer först att handla om de grundläggande sakerna vid upprustning av fönster. Vi går ännu inte in på reparation av träet i bågarna. Om det finns intresse så fortsätter vi med flera omgångar. Önskemål mottages med tacksamhet. Ring styrelsen.

 

Vårda gamla fina fönster

De gamla fönstren som tillverkats av utvalt virke är ofta av mycket bättre kvalitet än de nya. Även om målningen flagar litet så är det ganska lätt att sätta dem i skick. Det är mycket billigare och bättre än att byta fönster.

För att visa hur det går till tänkte Gamla folkskolans vänner hålla en fönstervårdskurs med Ewa-Maria Wiik från Stengårdens fönsterhantverk i Andersby. Tidpunkten är ännu inte fastslagen så det går bra att komma med önskemål men nån gång före sommaren skall det bli.

Det kan i många fall räcka med att kitta om rutorna och måla båge och karm. I vissa fall måste trädelar förnyas men ofta inte alls å mycket som försäljarna vill påskina. Speciellt korkade är ”argument” som ”Byt ut hela skräpet !”. Det leder bara till att man får sämre fönster och betalar en massa för det.

Förstås använder man vid fönsterenovering linoljekitt och linoljefärg. De håller mycket högre kvalitet än allsköns plastfärg som bara stänger in fukten och får fönstret att ruttna snabbare. Linoljekitt kan man själv tillverka av krita och linolja – då vet man åtminstoen vad som finns i det.

Tyvärr kan man inte lita på att en ”linoljefärg” är en linoljefärg. Den kan vara ”förstärkt” med en massa billig plastolja. Så linoljefärg bör köpas enbart i byggnadsvårdshandeln såsom Byggnadsapoteket. Till och med Uula som tidigare ansågs vara bra har börjat blanda i skumma kemikalier.

För att få bort gammalt kitt och gammal färg kan man använda en speciell kittlampa och en sådan förevisas på kursen. Annars är verktygen helt enkelt spackel och pensel.

Här kommer så småningom mera praktiska råd och länkar till bra sidor om fönsterrenovering.

Åke Grandell lever kvar

Det säjs att ingen är riktigt död så länge någon minns honom. Då lever Åke vidare länge än genom sina gärningar även om hans aska sprids för vinden.

Åke utförde sin livsgärning inom musikbranschen och som redaktör på radion men vi minns honom mest som lärarens pojke som kom tillbaka till sin hemby så ofta han orkade för sin svåra sjukdom. Han hade många strängar på sin lyra och var en entusiastisk medlem i Gamla folkskolans vänner r.f. som fick det gamla skolhuset som gåva och rustar upp det. Huset där Åke föddes och tillbringade sin barndom i.

Han understödde aktivt föreningens arbete med huset både finansiellt och i all synnerhet med varmt understöd för våra projekt. Det var till stor hjälp att inte ha svåra ekonomiska problem som tog krafter och tid men frågan är om inte hans starka moraliska stöd var det viktigaste. För en förening som är beroende av frivilligt arbete är det viktigt med folk som är entusiastiska och tycker det är en bra sak.

Det har skrivits en hel del om hans livsgärning på annat håll. Se till exempel

http://svenska.yle.fi/artikel/2015/02/22/ake-grandell-ar-dod

Vi fick låna det grandellska fotoalbumet och skannade in foton från 30-talet framåt. Jag har plockat en del foton av Åke från de första stegen utanför gamla folkskolan.

Ake_1938.endra

Staketet och björkarna vid vägen har tillkommit under senaste 76 åren. Och så har vi Åke som treåring en vinter.

Ake_3ar.endra

(OBS ! Bilden nedan föreställer inte alls Åke utan brodern Rune. Så går det då man plockar bilder ur andras album som inte har bra bildtexter. Fast det står ju ett stort R på bröstet …)

Ake_skolan_194x

Uthuset är tillbyggt på längden och har fått nytt tak men annars är det ungefär som nu (minus buskarna).

Därefter bar det av ut i världen men år 2011 var Åke och systern Christine i Hindersby igen. Vi hade då nyss fått tillgång till gamla folkskolan och började upprustningen.

Ake_juli_2011_IMG_3014

Det bästa med Åke var hans humor. Jag träffade honom i fjol somras och man märkte att sjukdomen tagit på men humorn var oförändrad. Sedan orkade han ännu välja musiken till Isas teater ”Ett Herrans liv” som nyss spelats för fulla hus. Men den hann Åke inte mera se på.

Ett ganska så långt liv och en betydande livsgärning gör att vi inte sörjer utan med glädje ser tillbaka på Åke Grandell som föddes i Hindersby och delvis alltid levde kvar i byn. Och han skall leva kvar länge än i ljust minne bevarad.

Kaminen installerad

Nu har vi fått igång den gamla vedvärmen i slöjdsalen. Visserligen bara en provisorisk kamin – kakelugnen är ännu inte klar. Men det går att elda. Nu kan det inte bli något värre eldande ännu för pipan måste försiktigt värmas upp och likaså kaminen. Så tillsvidare får bara styrelsen elda eller nån som fått lov av styrelsen. Vi vill undvika att någon sprängeldar och spräcker kamin eller pipa.

DSCN1098

I dag satte vi för första gången eld i kaminen och det var minsann bra drag. Underligt vore det annars för pipan är 9,5 meter hög.

DSCN1095

Första försöket gick inte så bra och behovet av en späntyxa stod klart. Efter en tur upp till vinden efter torra brädstumpar och späntning av dess i små bitar så började lågorna ta fart.

DSCN1097

Då elden fick fart så gällde det att stänga nedre luckan kvickt för draget var grymt. Det är lätt att spräcka den här om man lämnar nedre luckan öppen för då brinner det alldeles för våldsamt. Så fort man tänt och elden tagit fart så måste nedre luckan stängas och draget regleras med den runda luckan. Vi satte bara litet ved i kaminen för vi måste elda försiktigt nu i början. Men det fungerar.

DSCN1103

Idag så började vi också spika upp panelen i köket på de sista två väggarna. Sedan skall den ännu målas och så är bara listerna kvar.

DSCN1106

Eftersom vi sågade av kroppåsen då vi murade pipan så behövs det stöd uppe i vinden. Idag sågade jag litet kraftigare virke: två 3-tums blankor på var sin sida om pipan och en stabil stock som underlag för stödstolpen under kroppåsen.

DSCN1107