Igår var vägarna bara och idag är det snö överallt. Vintern är inte slut än. Men påsken kommer snart och ett par bilder från Lilla blomsterbinderiet i Brännskogen kanske kan kompensera snön utanför. Benita håller påsköppet för alla.
Kategori: Hindersby-Bäckby
Klimpsoppån va gooär
På söndag var det klimpsoppsmiddag på Lokaaln och då fyllde Gamla folkskolans vänner ett år för det var på klimpsoppsmiddagen i fjol som vi hastigt och lustigt grundade föreningen. Fast i fjol åts klimpsoppå den 3 april.
Övervakningskameror
Det finns nu flera övervakningskameror installerade på gamla folkskolan. Så det är verkligen en offentlig plats – hela världen kan se på dem. Men tillsvidare behövs ett lösenord.
Nu är det inte bara övervakning utan tanken är att bysbor i förskingringen kan följa med vad som händer och hur det ser ut. Det är då främst ingångarna och omgivningen som syns. I själva utrymmena kommer det inte att finnas kameror.
En kamera vid ingången kan man följa med över nätet på
http://hindersby.net/kam/webcam.jpeg
En kamera är inte mera dyr. Den kostar under 30 euro och har en mycket bra bild samt mikrofon. Vissa har också utgång för högtalare så man kan diskutera med en person vid kameran. Program kan spela in video och ljud då något rör sej framför kameran och skicka epost vid rörelse. De är dessutom så smarta att de kan spela in också före rörelsen upptäcks, dvs. håller hela tiden en snutt i minne.
Vissa kameror är helt fristående och behöver ingen datamaskin. Man bara kopplar dem direkt till nätet. De kan också styras – svängas åt sidorna samt uppåt och nedåt. Och de kan se i fullständigt mörker med infrarött (osynligt) ljus. Men då är priset förstås betydligt högre.
Datanätets presentation vid årsmötet
Hindersby-Bäckby Service AB är hyresgäst på gamla folkskolan (i en liten skrubb vid förra ingången till lärarbostaden). På söndag kopplades all trafik till Internet via den här centralen där också den trådlösa reservförbindelsen finns.
Tanken var att förevisa centralen vid årsmötet (gärna före eller efter men inte under mötet). Så den som är intresserad kan komma litet tidigare. I centralen finns också den nya Gigabits växeln men den ser inget ut för världen även om den är snabb. Då man på film visar en massa blinkande lampor och snurrade band så är det vanligen uråldriga och långsamma burkar som visas. Dagens supersnabba elektronik är mycket liten och obetydlig.
Där finns dessutom ”netvaktn” som kollar upp all trafik in och ut ur nätet. Det är nödvändigt för att hitta skurkprogram som kan ställa till med mycket elände. Också dagens fina (och billiga) övervakningskameror visas upp. Men var de finns i vanliga fall är en stor hemlighet. I alla fall bör alla vara medvetna om att Storebror övervakar … Så det är bäst att inte syssla med fuffens i och omkring huset.
Ifall jag lyckas få hjälp att bära så tänkte jag flytta ned den stora HP-lasern med kopieringsmaskin. Den fungerar utmärkt som svart-vit men färgsidan var en felkonstruktion så den är ersatt med en nyare färglaser här hemma. Speciellt som den nya färglasern kostade mindre än att byta färgpatroner i HP:n …
En gammal men användbar datamaskin kommer troligen också att stationeras i lärarbostaden. Hoppeligen fungerar den med vårt konferenssystem som redan finns där.
Vi har inte bestämt ännu hur huset skall inredas och fungera så alla burkarna är bara tillfälligt placerade. Framtiden får årsmötet diskutera om.
Omkoppling
Sorry, det var litet rådd med nätet i dag då vi kopplade om så att Kouvola är direkt till centralen i gamla skolan. Men det borde fungera nu. Den nya reserven är också inkopplad och den är betydligt snabbare (och billigare) än den gamla ADSL-linjen.
Ungdomsföreningen traskar glatt vidare
I går var jag för första gången på ungdomsföreningens årsmöte – ganska förskräckligt egentligen med tanke på hur viktig den har varit och är i byn. Det är byns största förening och den sköter om byns viktigaste hus. Och alla har vi gått på klimpsoppsmiddagar och lillajulsfester.
Kanske just för att den fungerat så bra har folk inte lagt märke till dess betydelse. Den bara finns och allting går som förut. Men visst finns det problem också. Taket på Hemborg har börjat läcka. Allt annat är småsaker men taket på ett hus måste hålla tätt – annars ruttnar det snabbt.
Nu har vi ju ett ungt och glatt gäng i styrelsen som fungerat fint. På årsmötet valdes två raska gossar in i styrelsen så nu får flickorna hjälp av fyra starka armar till (tidigare var styrelsen ganska dominerad av duktiga flickor …). Men det är egentligen allas vår uppgift att hjälpa till med att hålla Lokaaln i skick.
Ekonomin är ganska bra. På grund av teatern visar balansen ett överskott på mer än 6000 euro – för andra året i sträck. Å andra sidan kommer nu stora utgifter för reparation av taket så det behövs pengar – ännu mer måste fås in.
Verksamhetsplanen för 2012 följer de traditionella linjerna och det är bra för många skulle bli besvikna om de populära middagarna och festerna skulle falla bort. Intressant är att hösten bjuder på förberedelser för nästa teater. Det väntar säkert hela östra Nyland på.
Budgetförslaget balanserar på närmare 40 000 euro och största delen går förstås till takreparationen. Där gäller det att få in de pengar som behövs. Vi håller tummarna för att det kommer bidrag och så försöker vi hjälpa till att dels göra reparationen billigare med talkoarbete och dels få in pengar eftersom bidragen knappast täcker alla kostnader.
Det glada gänget i styrelsen tillönskas trevlig samvaro och kan säkert räkna med hjälp ifall det behövs.
Ungdomsföreningens årsmöte sö kl. 17
På söndag är det ungdomsföreningens årsmöte. Vi har en bra ungdomsförening så det är all idé att gå på årsmötet och på så sätt stöda styrelsen. Det är besvärligt för dagens ungdomar att hinna med styrelsearbetet eftersom de har barn och ofta arbete på annat håll så de kan behöva litet hjälp med det praktiska arbetet.
Hemborg är ju byns viktigaste hus så det behövs insatser av alla för att hålla det i skick. Vi gamlingar passar ju inte i styrelsen men kan hjälpa till med både moraliskt och praktiskt stöd. Med gemensamma krafter skall det nog gå att få nytt tak på huset vilket kanske är det viktigaste just nu.
Hemborg är en av de finaste ursprungliga ungdomslokalerna i hela landet så det kan vara värt litet ansträngningar att den fortsätter att vara det.
Ja må hon leva …
Det är ju fånigt att sjunga ”ja må hon leva i hundra år” åt en 100-åring så det blev nödvändigt med nya ord. Men man måste vara bombsäker på att festföremålet har massor av humor (som Edit) om man använder följande ord:
Nu ska hon skjutas
nu ska hon skjutas
nu ska hon skjutas på en skottkärra ut.
För nu är hon hundra
för nu är hon hundra
för nu har hon levat uti hundrade år.
Men vi väntar på sommarn
vi väntar på sommarn
vi väntar på sommaren för nu är det kallt.
Ja vi väntar på sommarn
vi väntar på sommarn
vi väntar på sommaren för då är det varmt.
Ja må hon leva
ja må hon leva
ja må hon leva uti tvåhundra år.
Javisst ska hon leva
javisst ska hon leva
javisst ska hon leva uti tvåhundra år.
Det var Edit själv som lärde mej början på sången. Andra strofen passar ju bara om vintern så den kan lämnas bort då varma sunnanvindar susa. Grötkokaren tyckte att det skulle vara ”hundratals” i stället för ”tvåhundra” så jag fick ändra det för att få gröt i framtiden också.
Edit 100 år
För hundra år sedan föddes Edit i familjen Järfs stuga i Labby. Det
var inget rikt hem men de var alla duktiga och arbetsamma och behövde
aldrig svälta. Förutom sju barn tog de också hand om fosterdottern
Alice. Men jag lärde känna Edit först långt senare för 60 år sedan då
hon som Ingmars mamma fick utfodra mej medan jag väntade på att han
skulle komma hem från skolan.
Hon pratade gärna med en liten femåring och under alla dessa år har vi
hunnit diskutera livet ur många synvinklar – och hon har minsann
åsikter om det mesta. Något sjåpande tolererades inte och hon gick
alltid rakt på sak i alla frågor. Men alltid med humor och vänlighet.
Redan som ung flicka fick hon börja arbeta som piga – bland annat hos
oss – men det var långt före min tid. Till all tur gifte hon sej med
Cyrus från Nylands och blev värdinna på granngården här i
Hindersby. Det var hårda år under kriget då hon ensam måste bestyra om
att den nya ladugården skulle byggas. Det fanns knappt med material
och med arbetskraft. Hon talar ännu med tacksamhet om dem som hjälpte
henne då.
Det var inte lätt på 50-talet då byket skulle skötas för hand vid
en källa i skogsbrynet. Vi pojkar tyckte det var roligt för vi stekte
potatis i glöden efter bykgrytan. Och så minns jag hennes långfil som
var alldeles fantastisk. Den förvarades i ett kärl ute i vedlidret för
några kylskåp fanns det inte.
På 50-talet byggdes det nya huset och lillstugan med ett litet kök och
kammare ovanför blev hennes bak- och vävstuga – och är det ännu. Hon
var min mammas bästa vän i Hindersby och de satt och vävde tillsammans
i nedre våningen i lillstugan medan vi pojkar byggde elektronik i övre
våningen. Då vävandet blev för tungt så började Edit sy
lapptäcken. Hon måste alltid ha nånting att syssla med.
Nu lär hon upp småflickorna (60-åringar …) att baka surbröd på det
gamla sättet. Men vi har fått smaka också nya sorters bröd med både
det ena och det andra. Och så är hon en outsinlig källa till
linberedning och alla möjliga gamla arbetsmetoder.
Fötterna är besvärliga men huvudet är det inget fel på. Man får passa
sej för hon är full av skoj och den som försöker sätta sej på höga
hästar får fort hett om öronen. Någon respekt för höga herrar har hon
inte och de får finna sej i skämt som alla andra. Bäst kommer hon
överens med sådana som kan skoja tillbaka.
Det är inte så underligt att hon ibland har fullt med folk i alla
åldrar som kommer och hälsar på i huset vid vägens slut. Med sin
rättframhet, humor och värme har hon skaffat sej en mängd vänner och
respekt. Hundra år av strävsamhet är värd att aktas. Men hon tycker
själv att hon bara gjort vad alla borde göra. Inget att tala om. Man
måste ibland vara sträng med henne så hon inte ännu som hundraåring
fortsätter att passa upp oss ungdomar.
OBS ! I stället för blommor finns det listor hos Beatrice och Inga att betala in till förmån för ungdomsföreningens lokal Hemborg.
Bäckby fibernät
Vi hade i går HB Services styrelsemöte på gamla folkskolan och behandlade bland annat Bäckby fibernät. Redan i fjol beslöt vi att Bäckby skall byggas ut och nu tänkte vi ha ett möte med Bäckby inom februari och försöka få planeringen klar under våren så vi kan börja gräva i maj-juni.
Tanken är den att HB Service bygger stomnätet med två kopplingspunkter: en i Bäckby centrum där nu vår kabel tar slut och en vid Brusas tåget (Bruusas tååi). Sedan har situationen ändrats sedan i fjol att det verkar som om kommunen går med fiber under rikssexan vid industriområdet och då skulle det löna sej för oss att dra fiberkabel genom Bäckby dit. Då skulle vi ha en reservväg ifall det händer nånting med kabeln – till exempel vid den olyckliga skarven i Lindkoski å.
Därför beslöt styrelsen att HB Service deltar i kostnaderna för byggandet av kabeln till Norrmarks och reserverar ett antal fibrer för Internetanslutning den vägen. Det betyder i praktiken att anslutningar på vägen bara betalar en del av kabelkostnaden och grävandet – ungefär en sjättedel av totala kostnaden för länken som är ungefär 3500 meter. Om man räknar med att det kostar omkring två euro per meter med kabel och allt så skulle det betyda en kostnad på omkring 1100 euro per anslutning.
Det här är enbart preliminära siffror och kartan nedan bara ett första utkast. Den exakta dragningen måste diskuteras och erfarenheten visar att man inte vet hur den blir innan kabeln är färdigt neddragen.
De blå fyrkanterna är kopplingspunkterna. Därifrån får var och en dra kabel till sitt eget hus. Kabeln är redan kopplad vid gamla folkskolan så det går att få anslutning så fort som kopplingspunkterna är uppställda – troligen i juni. HB Service har inte resurser att gräva kabel – utom stomkabeln (blå). Men HB Service kommer att ha 6 km kabel på en trumma (ca 100 cm diameter) vid gamla folkskolan i vår. Eller mer om det behövs.
Anslutningavgiften är som förut 1000 euro och aktieägarna får rabatt. Den avgiften skall täcka nätets gemensamma utrustning och stomkabeln. Det är troligen landets lägsta anslutningsavgift – det normala är 2000-3000 euro. Utom Elisa som skall ha 52000 euro (nä, det är inte en nolla för mycket …).
Man får använda lokalnätet gratis men Internetavgiften är 20 euro/månad och underhållsavgiften ca. 6 euro/månad. Alla anslutningar är 100/100 Mbit/s. Det torde också vara landets lägsta månadsavgift. Anslutningsavgiften kan man betala på 10 år månatligen (eller enligt avtal) men då kommer det litet ränta utanpå.
Styrelsen beslöt också inleda samarbete med Liljenet. Det är lönsamt för alla parter och i framtiden blir väl näten så småningom ihopkopplade till större enheter. Men det vet man ännu inget om.