Man kan int va bådi glupigär å snåålär.
”Glup” betyder ursprungligen ”gap” och det moderna ”glupsk”. I gammelnorsk betyder det också ”präktig”. I Heimskringla Magnus den Godes saga talas om ”glupe stridsmenn”.
I modern svenska motsvaras förstnämnda ordspråk av ”Man kan inte både äta kakan och ha den kvar”.